<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125</id><updated>2012-02-11T19:29:51.621+08:00</updated><category term='song'/><category term='discussion'/><category term='poem'/><category term='my story'/><category term='whining monki'/><title type='text'>since 1986.</title><subtitle type='html'>The subject i know best is Me.</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><link rel='next' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default?start-index=101&amp;max-results=100'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>362</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-6216859821960670952</id><published>2012-02-03T07:57:00.002+08:00</published><updated>2012-02-03T12:57:31.486+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>nanti-nanti saja.</title><content type='html'>makin lama makin banyak rahsia. aku rasa makin susah mau percaya. dugaan ke ni? selalu aku sedap-sedapkan hati, katakan semuanya cuma sementara. tapi sampai kini, cuma aku seorang yang bersungguh mau buat itu ini, selesaikan itu ini. sedangkan dia tak sudah-sudah dengan jawapannya; "Nanti.."&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kadang-kadang aku letih juga menunggu.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-6216859821960670952?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/6216859821960670952/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=6216859821960670952&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6216859821960670952'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6216859821960670952'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2012/02/nanti-nanti-saja.html' title='nanti-nanti saja.'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7538044129345890891</id><published>2012-01-25T13:23:00.002+08:00</published><updated>2012-01-25T14:15:00.599+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>monolog dalam hati</title><content type='html'>akhir-akhir ni emosi selalu terumbang-ambing. sekejap suka, sekejap sedih. sekejap lagi gila. gila lah aku!&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;macam-macam perkara aku fikir, semakin dekat dengan tarikh pernikahan kami. perasaan was-was selalu ada. tapi aku cuba halau jauh-jauh. tak mahu terlalu mengikut emosi lalu akhirnya menyesal sendiri.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;semalam aku tanya dia, percaya tak dia pada aku? katanya percaya. pernah tak dia ragu-ragu? katanya pernah. aku tanya, bila? jawabnya, bila aku berdiam diri. lalu aku katakan, aku diam sebab aku kuat terasa hati dengannya akhir-akhir ini. dan aku kuat terasa hati sebab aku takut. lalu dia tanya aku semula:&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;"Saya ragu-ragu sebab.." "saya diam."&lt;/div&gt;&lt;div&gt;"Kamu diam sebab.." "Saya terasa."&lt;/div&gt;&lt;div&gt;"Kamu terasa sebab.." "Saya takut."&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;lalu selesailah perkara itu antara kami, kerana sudah jelas sebabnya bukan kerana orang lain atau unsur lain, tapi mainan perasaan semata-mata. tapi dalam hati aku perkara itu belum selesai lagi. sebab dia tak pula tanya, "Kamu takut sebab apa?"&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;banyak sebab untuk aku takut, Encik Kucai. aku takut kamu belum sedia. aku takut kamu tidak serius. aku takut kamu berubah hati. aku takut kamu bermain perasaan saja. aku takut kamu terburu-buru. aku takut penerimaan kamu. aku takut kamu kembali pada yang lama. aku takut kepercayaan aku ini kamu sia-siakan. aku takut kecewa. aku takut kehilangan kamu. aku takut ikatan itu cuma sementara, perasaan kamu pada aku cuma sementara. aku takut aku tak mampu terima semuanya. aku takut sebab cerita ini terlalu sempurna.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;dan aku takut mainan perasaan aku ini yang akhirnya menamatkan kisah sempurna ini.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;masalahnya tentang hubungan antara hati ini ialah tak ada bukti. dia tak boleh buktikan perasaannya, aku tak boleh buktikan perasaanku. harus bulat-bulat bersandar pada percaya. kalau dua-duanya jujur, baguslah. risaunya kalau salah seorang cuma pura-pura. lagi harus bulat-bulat menidakkan curiga. sebab kalau dua-dua suka sama suka, tapi dalam hati banyak curiga akhirnya tak ke mana juga. masam muka memanjang aje la.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Encik Kucai kesayanganku seorang ni, aku tak habis khatam lagi ceritanya. suka dukanya. senang susahnya. yang aku kenal sekarang cuma apa yang dia tunjukkan padaku saja. cerita sebaliknya masih lagi tanda tanya. kisah lamanya masih banyak rahsia. sedangkan aku tak ada cerita yang dulu yang perlu dia tahu. dia yang pertama. semoga dialah yang terakhir hingga akhir nyawaku.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;haruslah aku sentiasa belajar terima dia seadanya. terima dia dan kerahsiaannya. aku mungkin tak pandai menjaga rumahtangga. tak pandai mengemas rumah dan memasak lauk bermacam seperti yang dia suka. aku mungkin tak bijak melayan tetamu dan tak mahir mengendong anak. mungkin aku tak rajin puasa sunat dan jarang-jarang solat berjemaah. aku terus terang tidak selalu beramah mesra dengan orang  lain sebab sifat malu yang tak bertempat. dan aku mungkin tak biasa dengan kerja-kerja rumahtangga mencuci baju dan menyapu sampah. tapi semua itu aku akan cuba belajar. yang benar-benar aku jaga sekarang ini ialah perasaannya. biar aku tak pandai hal-hal wanita yang lain, tapi aku tak pernah mempermainkan perasaannya. aku tak pernah berjanji bulan-bintang dengannya sebab aku tak pasti aku mampu tunaikan. aku tak berjanji sehidup semati sebab ajal mautku hanya Tuhan yang tau. aku tak bersumpah mencintainya sampai mati sebab hati dan perasaanku akan datang cuma Tuhan yang tahu. aku tak pernah katakan cinta, sebab cinta itu untuk suamiku nanti sedangkan kami belum lagi suami isteri. aku tak berdrama ombak rindu dengannya, sebab dramaku semuanya cuma dalam hati. biar dia nampak yang indah-indah. biar dia cuma rasa yang bahagia. curiga dan kecil hati itu semua biar aku tanggung sendiri. sebab dia yang aku sayang, kenapa aku mau susahkan hatinya? &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;yang aku katanya padanya, aku akan cuba menjadi yang terbaik yang mampu aku jadi. untuk dia. ikatan ini mungkin jodoh, tapi mungkin juga dugaan. waktu sekarang dan masa-masa terdekat akan datang ni aku tau aku sangat suka padanya. mau segera bersama dalam susah senangnya. tapi akan datang biar Tuhan yang tentukan. aku akan cuba, dan dia akan cuba, aku tau. kami akan cuba untuk menjaga hubungan ini hingga akhir hayat. sebab aku tau aku mahu bersamanya sampai putus nyawa. aku mau dengannya sampai bila-bila. tapi yang aku mau dan yang akan aku dapat tak semestinya sama. Tuhanlah sebaik-baik perancang. biar Dia yang tentukan.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi bersabarlah wahai hati. jangan cepat  melatah. jangan mudah mungkir janji.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7538044129345890891?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7538044129345890891/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7538044129345890891&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7538044129345890891'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7538044129345890891'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2012/01/monolog-dalam-hati.html' title='monolog dalam hati'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-5003008677063576969</id><published>2012-01-11T15:18:00.003+08:00</published><updated>2012-01-11T15:31:54.202+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>dugaannya</title><content type='html'>betul kata orang, waktu bertunang ni paling banyak dugaan. walaupun berkawan sekejap, kami bertunang pun tak lama jugak. dalam tempoh singkat ni, macam-macam berlaku. aku berubah-ubah perasaan, antara sayang, marah, kecewa, keliru. mungkin dia pun begitu. siapa tahu.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;cuma aku harap aku dapat rendahkan ego untuknya. tingkatkan sabar dan teruskan percaya. aku mau percaya dia dah bukan dia yang dulu yang sebelum aku kenal itu. aku mau percaya dia yang sekarang ni, adalah dia yang baru. brand new. khas untuk aku. cerita lepas dia biarlah kat lepas. waktu itupun aku belum lagi siapa-siapa. jadi buat apa mau cemburu dengan cerita lama dia tu. bukan salah dia pun. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;aku sedaya boleh cuba berubah untuk jadi yang lebih baik. aku cuba faham bila setiap kali dia menolak kemahuanku, bila pendapat kami berbeza, bila permintaannya menduga kemampuanku, bila tingkah-lakunya menyakiti hatiku, bila waktu senggangnya mau dihabiskan dengan kawan-kawan. aku cuba kurangkan cemburu; sebenarnya aku cuma cemburu dengan yang seorang itu je. aku mengalah bila mana aku perlu mengalah. dia pun sudah banyak kali mengalah untuk aku. aku cuba jadi wanita yang lebih sopan, yang lebih feminin, yang lebih berbudi bahasa, yang lebih sabar. untuk dia. cuma kadang-kadang aku gagal jugak. ada masanya perangai lama aku tak boleh ditahan jugak.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi ini resolusi aku: aku mau fikir yang baik-baik aje tentang dia. mau percaya kata-kata dia. mau terima perangai buruk-baik dia. mau mampu bertenang bila dia gelisah. mau mampu sabar bila dia marah. mau mampu kuat bila dia lemah. cerita yang lama-lama  itu, aku mau mampu terima semuanya. itu sejarah dia. kalau bukan sebab waktu-waktu itu, dia takkan jadi seperti yang aku kenal hari ini. jadi aku mau terima semuanya tentang dia. walau dia sembunyikan dari aku, tak mau aku tau, biarlah aku mampu terima hakikat itu. jangan berburuk sangka. jangan curiga. jangan pura-pura.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;semoga aku mampu jadi seperti yang aku mau. inshaAllah.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-5003008677063576969?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/5003008677063576969/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=5003008677063576969&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5003008677063576969'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5003008677063576969'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2012/01/dugaannya.html' title='dugaannya'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-8090589210939890580</id><published>2012-01-09T17:30:00.003+08:00</published><updated>2012-01-09T17:35:57.268+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>sembunyi</title><content type='html'>di sebalik cerita yang ringkas dan kisah yang sempurna, ada banyak drama yang cuma hati si empunya diri tahu.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;semoga tenang dan sabar.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;semoga terang jalan yang sukar.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;semoga Tuhan rahmati dan bimbingi aku kepada keikhlasan dan kebahagiaan.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jauhkan dari marah.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jauhkan dari was-was.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jauhkan dari dendam.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jauhkan dari curiga.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sebab seperti drama yang tersembunyi dalam hati tadi, rahmat Tuhan juga tak selalunya terlalu tersurat untuk kita mengerti.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-8090589210939890580?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/8090589210939890580/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=8090589210939890580&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8090589210939890580'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8090589210939890580'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2012/01/sembunyi.html' title='sembunyi'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7511620945322301369</id><published>2012-01-02T17:41:00.004+08:00</published><updated>2012-01-02T18:30:57.493+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>kenapa dia?</title><content type='html'>sejak-sejak bercinta ni, aku jadi serius. suka soal yang serius-serius; kenapa dia? apa lebihnya dia berbanding orang lain? apa lebihnya aku pada pandangan dia? kenapa aku?&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;aku pun tak tahu. tak tahu kenapa dia. tak tau kenapa aku. dulu kalau ada orang cuba-cuba masuk line aku, terus terang aku ignore awal-awal. bak kata eni, aku ni jinak-jinak merpati. senang didekati tapi susah dimiliki. ada yang kata aku jual mahal sangat. ada yang siap cakap, tunggulah nanti bila aku pula dibuat orang begitu.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;aku &lt;i&gt;sudah pernah&lt;/i&gt; dibuat orang lebih dari itu, malah aku pernah berharap kalaulah lelaki itu ignore aku awal-awal seperti aku ignore orang lain juga. tapi bukan begitu ceritanya. lelaki itu tak ignore aku, dia layan perasaan aku dan hingga satu tahap, aku betul-betul percaya dia berperasaan begitu juga. bila aku mula bina angan-angan dengannya, barulah dia katakan aku bukan untuk dia. kecewanya bukan main-main. sebab kecewa begitulah aku jadi malas melayan perasaan. sebab itu aku ignore orang lain awal-awal; sebab aku tak mahu bawa perasaan orang melayang di awang-awangan kemudian aku lepaskan dia terhempas ke realiti. aku tak sampai hati mahu menyebabkan orang lain merasa kecewa seperti itu. jadi awal-awal sudah aku katakan, hati aku bukan untuk dijual.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi kenapa dia? sedangkan kami kenal pun tidak. sangat singkat perkenalan kami, kenapa aku beria-ia mahu jadikan dia suami?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;entahlah. aku tak tahu jawapannya. waktu mula-mula dia berkirim salam padaku, aku terfikir, cerita sama cuma jejaka yang lain. tapi entah kenapa, aku ambil kisah tentang cara die mendekatiku. kalau dengan lelaki-lelaki lain dulu, aku terus buat tak tahu. tapi dengan dia, aku pesan pada telangkai kami supaya suruh dia jumpa sendiri dengan aku. suruh dia tegur aku depan-depan. suruh dia minta nombor telefon aku. suruh dia jadi berani dan tawan ego aku. tapi dia tak buat begitu. dia terus ambil masa dan tidak terburu-buru. entah kenapa aku jadi kecewa menunggu.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;cuma sekali dia ambil langkah pertama; waktu dia hantar mesej di facebook. cuma itu sekali. selainnya aku yang mulakan. aku yang minta supaya kami bermesej di sms. aku yang encourage dia minta nombor telefon. aku yang minta kami berjumpa kali pertama. aku yang minta supaya hubungan ini officialkan saja. jadikan saja aku teman istimewanya, sebab aku mahu ada sebab untuk aku membalas mesej-mesej darinya. mahu sebab untuk aku keluar berdua dengan dia. mahu sebab untuk aku risau jika tiada panggilan telefon, marah jika sms tidak berbalas, gembira bila dia ucap kata-kata manis. aku mahu sebab untuk aku rasionalkan perasaan aku waktu itu, dan sebabnya ialah kerana kami adalah teman istimewa. itu sudah cukup.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi kenapa dia?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sebab entah kenapa, dengan dia aku dapat bayangkan masa depan dan masa tua bersama. tak macam orang lain yang sering minta aku berubah begitu begini, dia tak sekalipun minta aku berubah kecuali menjadi muslimah yang lebih sejati. dan dengan dia aku jadi mahu mengubah diri menjadi wanita yang lebih baik. orang lain yang cuba menawan egoku dengan ego mereka sendiri, tak pernah berjaya. tapi dia dapat melembutkan hati kerasku cuma dengan sikapnya yang mengalah. buat aku jadi mengalah juga. kelemahan dan kekurangannya tak menjadikan dia lelaki yang lemah, tapi menjadikan dia lelaki yang sempurna. yang menyempurnakan aku. kelebihan yang ada pada dirinya melengkapi kekurangan dalam diri aku. aku jadi selesa dan selamba bersamanya, tak perlu mencuba menjadi orang lain, tak perlu berpura-pura. aku boleh luahkan ketakutan dan kegusaran aku padanya, tanpa perlu risau penerimaannya. dengannya aku boleh berkongsi rahsia yang belum pernah aku kongsi dengan orang lain, dan dia menerima semuanya dengan redha. dan dia selalu percaya semua masalah boleh diselesaikan dengan usaha dan tawakkal. yang penting ialah kami sama-sama mencuba menjadi yang terbaik untuk satu sama lain. dia menerima aku dan sejarah silamku yang tak seberapa. menerima aku dan emosiku yang menduga. menerima aku dan logikku yang entah apa-apa. dia menerima aku seadanya, belum pernah aku dengan rungutan daripadanya, sedangkan banyak kali sudah aku menduga kesabarannya dengan fikiranku yang suka curiga. tapi dia tetap terima aku seadanya.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ah. aku boleh tulis macam-macam panjang-panjang dalam blog ini. aku boleh puji dia begitu begini, sedangkan hakikatnya sendiri pun tak pasti. kesimpulannya aku sendiri tak tahu kenapa dia orangnya yang aku pilih untuk dijadikan suami. dan mengetahui kekuranganku sendiri, aku sudah tentu takkan pernah faham kenapa aku orang yang dia mahu jadikan isteri. tapi seperti yang dia selalu katakan, semuanya boleh diselesaikan dengan usaha dan tawakkal. berusahalah menjadi yang terbaik untuk dirinya, seperti dia berusaha menjadi yang terbaik untuk diriku. selebihnya kami bertawakkallah pada Yang Maha Esa semoga ditentukan jodoh kami hingga ke syurga. kalau benar begitu, Alhamdulillah. kalau tidak, tentu ada hikmahnya.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sekian post hari ini. untuk bakal suami, Encik Kucai, hatiku yang kecil ini sudah kamu miliki.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7511620945322301369?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7511620945322301369/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7511620945322301369&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7511620945322301369'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7511620945322301369'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2012/01/kenapa-dia.html' title='kenapa dia?'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7679330864886526499</id><published>2011-12-27T09:25:00.003+08:00</published><updated>2011-12-27T10:04:13.764+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>cerita kami</title><content type='html'>cerita ini ringkas je. &lt;div&gt;dia baru putus cinta. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;aku sejak sekian lama sudah bulat hati mau hidup sendiri. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;februari lalu, kira-kira setengah bulan selepas aku melapor diri ke jawatan ini, dia turut melapor diri sebagai jurutera pengajar. aku tak pernah kenal siapa dia. tak pernah mengambil tahu hal yang selain kerja aku.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;bulan mei, dia hantar friend request di facebook. aku terima kerana kami satu pejabat.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;seterusnya tiada apa-apa selama beberapa bulan. beberapa likes di post sini-sana. tak pernah bertegur sapa. kalau dia lalu di sebelah aku pun, aku selalu tak perasan.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;bulan ramadhan akhir ogos lalu, dia hantar mesej. katanya semoga berjaya. waktu itu aku baru mula belajar memandu. lalu kami mula berbalas mesej di facebook. seminggu kemudian, hari raya.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sewaktu aku pulang ke segamat pada hari raya ke-empat, aku minta dia mesej melalui sms, sebab mahu jimat bateri telefon. sejak itu, kami berbalas sms pula.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;minggu kedua bulan syawal, kami berjumpa buat pertama kali. hari itu hari jumaat. hari ahadnya kami berjumpa sekali lagi. dia jemput aku selepas kelas memandu. hari selasa itu pula, waktu tengah malam ketika berbual di telefon, kami putuskan untuk menjadi teman istimewa.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;seminggu kemudian, kami mula merancang untuk berkahwin. waktu itu minggu ke-tiga bulan september. minggu itu juga dia berjumpa dengan ayah, dan esoknya kami bercuti ke melaka menyambut hari jadi aku. boleh dikatakan sambutan hari jadi pertama yang aku raikan sejak sekian lama.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sejak rasminya kami sebagai teman istimewa, masa tak selalu sebelahi kami. dia dengan program dan tugasnya sebagai felo, aku dengan tanggungjawab di jabatan. waktu lapangnya, aku sibuk. waktu lapangku, dia sibuk. oktober berakhir begitu saja, lebih-lebih lagi kakak sulungnya melangsungkan perkahwinan hujung bulan itu.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;pada hari raya haji 6 november itu, keluarganya datang bertemu keluargaku. esoknya dia menyertai program mobiliti ke bandung selama seminggu. sejurus dia pulang, aku pula menghadiri bengkel di melaka hujung minggu itu. kami berselisih faham.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;november sangat banyak sarat dengan salah faham dan masam muka.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi 17 disember lepas, kami selamat ditunangkan. alhamdulillah. pernikahan dan majlis perkahwinan akan menyusul seberapa cepat yang mampu kami uruskan. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sempena cuti krismas minggu lepas, kami ke parit buntar menghadiri majlis perkahwinan seorang kawan yang telah menjadi telangkai dalam hubungan kami. balik dari majlis itu, kami singgah bermalam di rumah keluarganya di teluk intan. aku dikenalkan dengan ahli keluarganya; emak ayah dan adik-adik, pak long dan mak long, pak uda mak uda dan anak-anak, cik dan keluarga, kak long dan abang long. esoknya sempat pula kami singgah bermalam di rumah eni. dapatlah aku kenalkan dia dengan abang nuar, eni dan aamily.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sejak pertama kali berkenalan hingga pertunangan, keseluruhannya cuma mengambil masa empat bulan. doakanlah yang terbaik untuk kami. keputusan ini telah kami buat sangat cepat. seterusnya kami hanya redha dan tawakkal. semoga Allah SWT limpahi kami dengan nikmat rahmat dan keampunan-Nya.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7679330864886526499?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7679330864886526499/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7679330864886526499&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7679330864886526499'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7679330864886526499'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/12/cerita-kami.html' title='cerita kami'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2233343118953378458</id><published>2011-12-01T13:51:00.003+08:00</published><updated>2011-12-05T07:47:20.966+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>putus asa</title><content type='html'>selalu yang kita mau yang tak dapat. dah macam-macam yang kita laburkan, tentulah harap akan dapat keuntungan. tapi ada waktunya kita rugi. banyaknya yang aku laburkan akhir-akhir ni. nampaknya semua tak berapa menjadi. jadi terima sajalah hakikat diri.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2233343118953378458?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2233343118953378458/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2233343118953378458&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2233343118953378458'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2233343118953378458'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/12/putus-asa.html' title='putus asa'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-4396557354536654866</id><published>2011-11-04T08:19:00.002+08:00</published><updated>2011-11-04T08:24:16.370+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>banyak rahsia</title><content type='html'>semua orang simpan rahsia. aku pun sama. kadang-kadang rasa mau cerita je pada sesiapa, sebab tak tahan berat menanggung rahsia ni. tapi tak boleh jugak. ada harga diri orang lain yang terlibat, dan aku pun bukan orang yang selayaknya bercerita tentang perkara itu. &lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;dan blog ini pulak, dulu blog ini kawasan selamat aku. sekarang tak selamat lagi. sebab ada macam-macam orang kat dunia ni, salah satunya orang yang tak hormat privasi orang lain. jadi blog ini bukan kawasan selamat lagi. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi rahsia aku kekal dengan aku. rahsia kami, masih rahsia kami juga. semoga Allah tunjukkan jalan dan permudahkan semuanya.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-4396557354536654866?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/4396557354536654866/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=4396557354536654866&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4396557354536654866'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4396557354536654866'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/11/banyak-rahsia.html' title='banyak rahsia'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-5453090394302892881</id><published>2011-11-03T08:54:00.001+08:00</published><updated>2011-11-03T09:12:51.169+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>that girl from that night</title><content type='html'>"i have faint memory of seeing a girl in the midst of my everyday routine, quite some time ago. i have never known her before and have never thought i would get to know her ever in my life, even if not personally. to me she was just a girl, like everyone else, that i pass by while running my life. but she was not, and i have just found that out. funny how life works. one day she was just a stranger, another day she was part of a past i would have to deal with, even without meeting her once. but she was there before me, and she had claimed that spot long before i did, and i would have to live with that fact; the fact that i'm only second to her."&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-5453090394302892881?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/5453090394302892881/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=5453090394302892881&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5453090394302892881'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5453090394302892881'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/11/that-girl-from-that-night.html' title='that girl from that night'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-1042612390273098628</id><published>2011-10-25T09:00:00.001+08:00</published><updated>2011-10-25T09:01:49.840+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>The Pierces - Three Wishes</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;We'd be so less fragile if we're made from metal&lt;br /&gt;And our hearts from iron, and our minds from steel&lt;br /&gt;And if we built an army, full of tender bodies&lt;br /&gt;Could we love each other&lt;br /&gt;Would we stop to feel&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And you want three wishes:&lt;br /&gt;One to fly the heavens&lt;br /&gt;One to swim like fishes&lt;br /&gt;And then one you're saving for a rainy day&lt;br /&gt;If your lover ever takes her love away&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;You say you want to know her like a lover&lt;br /&gt;And undo her damage, she'll be new again&lt;br /&gt;Soon you'll find that if you try to save her&lt;br /&gt;It will lose her anger&lt;br /&gt;You will never win&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And you want three wishes:&lt;br /&gt;You want never bitter&lt;br /&gt;And all delicious&lt;br /&gt;And then one you're saving for a rainy day&lt;br /&gt;If your lover ever takes her love away&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;You want three wishes:&lt;br /&gt;One to fly the heavens&lt;br /&gt;One to swim like fishes&lt;br /&gt;You want never bitter&lt;br /&gt;And all delicious&lt;br /&gt;And a clean conscience&lt;br /&gt;And all it's blisses&lt;br /&gt;You want one true lover with a thousand kisses&lt;br /&gt;You want soft and gentle and never vicious&lt;br /&gt;And then one you're saving for a rainy day&lt;br /&gt;If your lover ever takes her love away&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-1042612390273098628?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/1042612390273098628/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=1042612390273098628&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1042612390273098628'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1042612390273098628'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/10/pierces-three-wishes.html' title='The Pierces - Three Wishes'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-3114122948305798110</id><published>2011-10-19T13:43:00.003+08:00</published><updated>2011-10-19T13:56:57.767+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>ringkasan bulan ini</title><content type='html'>akhir-akhir ni tak banyak menulis kat sini kan. biasa la. orang busy :p ni aku tengah makan choc sundae sambil tanda kertas exam yang dah hampir seminggu lerlajak tarikh submit markah. lantak la labu. bukan aku sengaja. waktu rehat aku cuma masa aku tidur malam je. waktu lain aku kerja.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;semalam aku dah berjaya melangkau salah satu halangan terbesar dalam hidup: aku dah lulus driving test. hahaha. dah tua baru ada lesen. masalahnya tak ada kereta. orang kesayangan aku yang seorang tu tak berani bagi aku drive, seorang lagi taknak kereta dia tampal sticker P. fine. aku sorong kereta mainan mamat aje la pergi balik kerja. cit.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;event UNESCO International Day for Disaster Reduction yang aku organize berlangsung dengan disaster-nya. tapi sekurang-kurangnya aku dah belajar banyak benda. boleh diterima dan boleh dimaafkan. orang lain aku tak peduli, yang penting aku rasa aku tak merosakkan program. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;aku dah bagitahu belum, sekarang ni musim orang melatah? hahaha. masing-masing sibuk tegakkan benang yang basah. aku rasa macam nak tergelak pulak, sebab semua yang disebut-sebut tu sebenarnya berbalik kat batang hidung diorang sendiri. aku masih dengan kerja aku yang tak sudah. tak ada masa nak turut melatah sama. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;dan yang terakhir sekali, yang paling penting dan yang paling menarik dan yang paling aku teruja. tapi sayangnya tak boleh tulis kat sini. jadi kita berjumpa lagi lain kali :)&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-3114122948305798110?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/3114122948305798110/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=3114122948305798110&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3114122948305798110'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3114122948305798110'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/10/ringkasan-bulan-ini.html' title='ringkasan bulan ini'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-8870059570136377109</id><published>2011-10-06T14:52:00.001+08:00</published><updated>2011-10-06T16:31:31.729+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>mengukur kesabaran</title><content type='html'>"sabar itu separuh daripada iman. tapi iman senipis kulit bawang."&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kiralah sendiri.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-8870059570136377109?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/8870059570136377109/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=8870059570136377109&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8870059570136377109'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8870059570136377109'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/10/mengukur-kesabaran.html' title='mengukur kesabaran'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-6121866550089638251</id><published>2011-10-03T08:15:00.002+08:00</published><updated>2011-10-03T09:50:57.084+08:00</updated><title type='text'>rambut sama hitam, takuk lain-lain.</title><content type='html'>so little time so much to do. i rather spend my time with you.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;chessy, tau. banyak sangat benda nak buat, banyak sangat perkara terjadi dalam masa singkat. hubungan yang baik jadi keruh, yang keruh jadi bertambah keruh. aku masih dengan diri aku yang kurang perasaan kasih sayang. kalau perlu aku jadi garang aku akan jadi garang. kalau perlu aku tegur aku akan tegur. tak kisahlah aku yang paling muda, aku yang kurang berpengalaman. tapi aku tak rasa aku yang kurang berpengalaman. dalam sektor pekerjaan, mungkin. tapi dalam konteks kerja aku sekarang, aku yang telah lalui pelbagai situasi dengan bermacam-macam jenis orang. cuma sebab aku muda, mereka rasa aku boleh dibudak-budakkan. merekalah yang berperangai macam budak-budak. tak mahu mencuba, tak mahu belajar, tak mahu berusaha. mahunya cuma duduk goyang kaki pura-pura sibuk. kerja yang mudah selalu diambil susah. kerja yang susah tak mahu dicuba langsung. dari dulu hingga sekarang masih di takuk tu jugak. biarkan. aku tak rugi apa, lagi untung adalah. aku tak memburukkan sesiapa, diburukkan adalah. aku tak menyusahkan sesiapa, disusahkan adalah. aku yang menanggung macam-macam beban, aku yang paling banyak belajar. tak kisahlah apa mau jadi dengan mereka. biar mereka di takuk kegemaran mereka. sekarang mungkin aku rugi, gaji aku mungkin rendah berbanding kerja yang aku buat. tapi kalau tidak aku, mau jugak tau siapa yang sanggup mainkan peranan ni. siapa sanggup ganti aku kalau aku tiada, mau jugak tengok orangnya. buat aku teringat semula pada rangkap dari cerita rakyat itu:&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;blockquote&gt;"Si Luncai terjun dengan labu-labunya. Biarkan..biarkan.."&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-6121866550089638251?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/6121866550089638251/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=6121866550089638251&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6121866550089638251'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6121866550089638251'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/10/rambut-sama-hitam-takuk-lain-lain.html' title='rambut sama hitam, takuk lain-lain.'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-4305267881207723827</id><published>2011-09-19T08:33:00.003+08:00</published><updated>2011-09-19T08:36:31.735+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>Hitam Manis</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;Hitam manis, hitam manis&lt;br /&gt;Yang hitam manis&lt;br /&gt;Pandang tak jemu, pandang tak jemu&lt;br /&gt;Yang hitam manis pandang tak jemu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hitam manis, hitam manis&lt;br /&gt;Yang hitam manis&lt;br /&gt;Paras mu cantik buah hati ku&lt;br /&gt;Siang dan malam selalu ku rindu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di waktu bulan terang cuaca&lt;br /&gt;Ku pejam mata tapi tak lena&lt;br /&gt;Yang hitam manis datang menjelma&lt;br /&gt;Yang hitam manis datang menjelma&lt;br /&gt;Kenangan yang menggoda&lt;br /&gt;Aku teringat pandang pertama&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hitam manis, hitam manis&lt;br /&gt;Yang hitam manis&lt;br /&gt;Pandang tak jemu, pandang tak jemu&lt;br /&gt;Yang hitam manis pandang tak jemu&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-4305267881207723827?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/4305267881207723827/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=4305267881207723827&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4305267881207723827'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4305267881207723827'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/09/hitam-manis.html' title='Hitam Manis'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-1872938687095631544</id><published>2011-09-14T16:28:00.004+08:00</published><updated>2011-09-14T17:00:19.432+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>September</title><content type='html'>Assalamualaikum wr. wb.,&lt;blockquote&gt;Semua orang bergelang tangan,&lt;div&gt;saya seorang bergelang kaki.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Semua orang berkata jangan,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;saya seorang mengikut hati.&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Sekian.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-1872938687095631544?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/1872938687095631544/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=1872938687095631544&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1872938687095631544'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1872938687095631544'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/09/september.html' title='September'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-5320800137396195235</id><published>2011-08-26T11:54:00.004+08:00</published><updated>2011-08-26T12:02:53.644+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>Noel Gallagher: The Death of You and Me</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;&lt;br /&gt;High tide, summer in the city&lt;br /&gt;The kids are looking pretty but isn't it a pity&lt;br /&gt;That the sunshine is followed by the thunder&lt;br /&gt;With thoughts of going under and is it any wonder&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Why the sea is calling out to me&lt;br /&gt;I seem to spend my whole life running&lt;br /&gt;From people who would be the death of you and me&lt;br /&gt;Cause i can feel the storm clouds sucking up my soul&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;High tide life is getting faster and no one has the answer&lt;br /&gt;I try to face the day though in a new way&lt;br /&gt;The bottom of a bottle is every man's apostle&lt;br /&gt;Let's run away together&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;You and me forever we'd be free&lt;br /&gt;Free to spend our whole lives running&lt;br /&gt;From people who would be the death of you and me&lt;br /&gt;Cause i can feel the storm clouds sucking up my soul&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Let's run away and see forever we'd be free&lt;br /&gt;Free to spend our whole lives running&lt;br /&gt;From people who would be the death of you and me&lt;br /&gt;Cause i can feel the storm clouds coming&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I'm watching my tv, or is it watching me?&lt;br /&gt;I see another new day dawning&lt;br /&gt;It's rising over me, my mortality&lt;br /&gt;And i can feel the storm clouds sucking up my soul&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-5320800137396195235?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/5320800137396195235/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=5320800137396195235&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5320800137396195235'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5320800137396195235'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/08/noel-gallagher-death-of-you-and-me.html' title='Noel Gallagher: The Death of You and Me'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-4384530458170303279</id><published>2011-08-19T08:27:00.002+08:00</published><updated>2011-08-19T08:39:21.578+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='poem'/><title type='text'>The Shooting of Dan McGrew</title><content type='html'>By Robert W. Service&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A bunch of the boys were whooping it up in the Malamute saloon;&lt;br /&gt;The kid that handles the music-box was hitting a jag-time tune;&lt;br /&gt;Back of the bar, in a solo game, sat Dangerous Dan McGrew,&lt;br /&gt;And watching his luck was his light-o'-love, the lady that's known as Lou.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When out of the night, which was fifty below, and into the din and the glare,&lt;br /&gt;There stumbled a miner fresh from the creeks, dog-dirty, and loaded for bear.&lt;br /&gt;He looked like a man with a foot in the grave and scarcely the strength of a louse,&lt;br /&gt;Yet he tilted a poke of dust on the bar, and he called for drinks for the house.&lt;br /&gt;There was none could place the stranger's face, though we searched ourselves for a clue;&lt;br /&gt;But we drank his health, and the last to drink was Dangerous Dan McGrew.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There's men that somehow just grip your eyes, and hold them hard like a spell;&lt;br /&gt;And such was he, and he looked to me like a man who had lived in hell;&lt;br /&gt;With a face most hair, and the dreary stare of a dog whose day is done,&lt;br /&gt;As he watered the green stuff in his glass, and the drops fell one by one.&lt;br /&gt;Then I got to figgering who he was, and wondering what he'd do,&lt;br /&gt;And I turned my head — and there watching him was the lady that's known as Lou.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;His eyes went rubbering round the room, and he seemed in a kind of daze,&lt;br /&gt;Till at last that old piano fell in the way of his wandering gaze.&lt;br /&gt;The rag-time kid was having a drink; there was no one else on the stool,&lt;br /&gt;So the stranger stumbles across the room, and flops down there like a fool.&lt;br /&gt;In a buckskin shirt that was glazed with dirt he sat, and I saw him sway;&lt;br /&gt;Then he clutched the keys with his talon hands — my God! but that man could play.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Were you ever out in the Great Alone, when the moon was awful clear,&lt;br /&gt;And the icy mountains hemmed you in with a silence you most could &lt;i&gt;hear&lt;/i&gt;;&lt;br /&gt;With only the howl of a timber wolf, and you camped there in the cold,&lt;br /&gt;A half-dead thing in a stark, dead world, clean mad for the muck called gold;&lt;br /&gt;While high overhead, green, yellow and red, the North Lights swept in bars?&lt;br /&gt;Then you've a haunch what the music meant. . . hunger and night and the stars.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And hunger not of the belly kind, that's banished with bacon and beans,&lt;br /&gt;But the gnawing hunger of lonely men for a home and all that it means;&lt;br /&gt;For a fireside far from the cares that are, four walls and a roof above;&lt;br /&gt;But oh! so cramful of cosy joy, and crowned with a woman's love —&lt;br /&gt;A woman dearer than all the world, and true as Heaven is true —&lt;br /&gt;(God! how ghastly she looks through her rouge, — the lady that's known as Lou.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Then on a sudden the music changed, so soft that you scarce could hear;&lt;br /&gt;But you felt that your life had been looted clean of all that it once held dear;&lt;br /&gt;That someone had stolen the woman you loved; that her love was a devil's lie;&lt;br /&gt;That your guts were gone, and the best for you was to crawl away and die.&lt;br /&gt;'Twas the crowning cry of a heart's despair, and it thrilled you through and through —&lt;br /&gt;"I guess I'll make it a spread misere", said Dangerous Dan McGrew.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The music almost died away ... then it burst like a pent-up flood;&lt;br /&gt;And it seemed to say, "Repay, repay," and my eyes were blind with blood.&lt;br /&gt;The thought came back of an ancient wrong, and it stung like a frozen lash,&lt;br /&gt;And the lust awoke to kill, to kill ... then the music stopped with a crash,&lt;br /&gt;And the stranger turned, and his eyes they burned in a most peculiar way;&lt;br /&gt;In a buckskin shirt that was glazed with dirt he sat, and I saw him sway;&lt;br /&gt;Then his lips went in in a kind of grin, and he spoke, and his voice was calm,&lt;br /&gt;And "Boys," says he, "you don't know me, and none of you care a damn;&lt;br /&gt;But I want to state, and my words are straight, and I'll bet my poke they're true,&lt;br /&gt;That one of you is a hound of hell. . .and that one is Dan McGrew."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Then I ducked my head, and the lights went out, and two guns blazed in the dark,&lt;br /&gt;And a woman screamed, and the lights went up, and two men lay stiff and stark.&lt;br /&gt;Pitched on his head, and pumped full of lead, was Dangerous Dan McGrew,&lt;br /&gt;While the man from the creeks lay clutched to the breast of the lady that's known as Lou.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;These are the simple facts of the case, and I guess I ought to know.&lt;br /&gt;They say that the stranger was crazed with "hooch," and I'm not denying it's so.&lt;br /&gt;I'm not so wise as the lawyer guys, but strictly between us two&lt;br /&gt;The woman that kissed him and — pinched his poke — was the lady that's known as Lou.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;*heard in the telefilm Taken In Broad Daylight&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-4384530458170303279?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/4384530458170303279/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=4384530458170303279&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4384530458170303279'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4384530458170303279'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/08/shooting-of-dan-mcgrew.html' title='The Shooting of Dan McGrew'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7350459137156174088</id><published>2011-08-17T12:16:00.005+08:00</published><updated>2011-10-03T08:15:42.901+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>life is too short</title><content type='html'>i'm moving past the fact that Garang will never come back, so now all my affection is directed to his feline sister, Kuning. however, last night when i listened to some recording i made from months ago, amongst the background noise i could heard Garang meowing. that brought back so much emotion to me, i ended up stopping whatever i was doing and listened to mp3 as loud as my ears allowed. i love Garang. it might take some time, but i will not brood over losing him and let my life and body rot.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;life's been great, albeit tiring. the last time i wrote here, i was in an anger over some lazy co-workers that caused more work to be handed to me instead of them. and then i got emotionally down over losing one cat i loved so dearly. but lately i got this feeling that life is too short a time, so little time so much to do. reading my past entries, i regretted some of them. it was such a loss to waste my time over some very unimportant people. there were so many things i could do during that time, so many places i could see, so many new people i could meet, but there i was wasting my time minding people that care nothing about me. so today i'm writing here to remind myself that life is too short. whatever happens, happens. whatever will be, will be. and i am the most important person in my life. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;a few times i feel like closing this blog down. i mean, what's there to it anyway? but everytime i decided against it, partly due to the lack of determination to get it shut down. the rest i blame my laziness to just go with it and get it done with. ever since started working, time has decided to become my new enemy. i'm not some energetic or enthusiastic person, i get tired very easily. i need lots of time for rest. and even more time to get my work done, especially since i'm doing work of other people's too. so writing entries for my blog has stop being my emotional outlet and started becoming more of a free time activity by day. by day i mean by weeks! because of its lack of activity i did consider to shut this blog down, but i cannot bring myself to do it. this blog is sentimental to me. i've gone through so many ups and downs with it, i cannot just shut it down. afterall i know there will always be a time when i get quite creative and decide to write an entry or two. it's the thoughts that count right?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;i am the youngest in my family (that is not counting mamat). i am used to being looked at as a child. if i am ever to get married, i'm not going to marry someone that portrays a personality of a child too. that would make the both of us two married children. i want to marry a man, not some cute boy. i want someone that can protect me. someone that speaks out for me when my voice is not heard. so yeah, i am indifferent now. i haven't found the right man.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;but who knows about tomorrow?&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7350459137156174088?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7350459137156174088/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7350459137156174088&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7350459137156174088'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7350459137156174088'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/08/life-is-too-short.html' title='life is too short'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-4899242014363712907</id><published>2011-07-28T21:07:00.001+08:00</published><updated>2011-07-28T21:09:16.378+08:00</updated><title type='text'>a hole in my heart</title><content type='html'>now that the cat is missing.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-4899242014363712907?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/4899242014363712907/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=4899242014363712907&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4899242014363712907'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4899242014363712907'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/07/hole-in-my-heart.html' title='a hole in my heart'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-6930496052509059779</id><published>2011-07-27T13:44:00.003+08:00</published><updated>2011-07-27T13:53:54.873+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>emosinya</title><content type='html'>so kau rasa kerja kau banyak sangat. meh aku nak tanya. jumlah pelajar kau lebih banyak daripada orang lain? tak jugak. kau penyelaras kursus ke? tak. analisis markah semua tu ada kau kena buat? tak. kau ada buat kerja-kerja admin? tak. kau ada kena pergi kursus sana sini? tak. kau kena handle mana-mana majlis universiti? tak. so apa yang banyak sangat kerja kau?&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;yang jadi banyak tu sebab kau asyik ke sana sini mengeluh-ngeluh betapa banyaknya kerja kau bla bla. buatnya tak jugak. kerja tak siap kalau bercakap je. gerak la. buat kerja tu, baru la siap. itu pun mak nak kena ajar ke?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;moralnya kat sini, tak guna kau jaja-jaja cerita konon-kononnya kerja kau sangat banyak. kita sama-sama kerja kat sini, orang bukan tak tau berapa banyak sangatlah kerja kita.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-6930496052509059779?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/6930496052509059779/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=6930496052509059779&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6930496052509059779'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6930496052509059779'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/07/emosinya.html' title='emosinya'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7414145690567303639</id><published>2011-07-21T17:18:00.003+08:00</published><updated>2011-07-21T18:21:51.112+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>entri paling tak romantik</title><content type='html'>minta maaf. aku tak romantik.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;semalam ada seorang kawan berbisik pada aku. katanya ada orang kirim salam. jawapan spontan aku: salam je tak boleh kenyang. memang macam haram punya jawapan.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi aku memang macam tu. aku tak reti melayan mood aneh-aneh macam tu. mungkin disebabkan aku ni hati kering punya orang. hari tu aku tengok kakak aku makan banana split kongsi-kongsi dengan suami dia. banana split harga RM 5.90 kot. pada aku mahal kot harga tu setakat nak makan aiskrim dengan pisang. dulu masa Siti Nurhaliza kata Datuk K mengurat dia pakai strawberry dengan coklat, benda pertama terlintas dalam kepala aku: sedap ke makan strawberry celup coklat? aku rasa macam tak sedap je. macam tu pun boleh terpikat? sedap lagi makan nini coklat celup kot.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;lagi satu teddy bear. aku bukan jenis yang main teddy bear so mungkin aku tak paham perasaan orang yang suka teddy bear ni kot. itu kelemahan aku la. tapi kalau ada orang nak bagi aku hadiah la, kalau boleh aku taknak teddy bear. sebab aku tak tau nak buat apa dengan teddy bear tu. dulu aku ada teddy bear, tapi sekarang aku simpan entah mana sebab orang yang bagi teddy bear tu pun taknak ada kena mengena dengan aku lagi. lagipun dulu aku tak ada Garang. sekarang aku ada Garang, ada Kuning, Anak Kuning, Mak Kucing, Encik Oren. paling baru ni ada pulak Cik Putih a.k.a Cantik. diorang lagi seronok untuk dipeluk-peluk dan dihempap-hempap. kalau dibengkokkan pun comel, kalau ditegakkan pun comel. boleh piuh-piuh tak payah takut terkoyak atau tetas. tak risau kalau bulunya tanggal. boleh ditekan-tekan dan dipicit-picit untuk dapatkan pitch suara berbeza-beza. lagi seronok. memang la mahal nak bagi makan pagi petang, kena pulak kucing aku semua jenis makan banyak, tapi boleh tengok diorang lari-lari, jalan-jalan, lompat-lompat. mamat boleh main kejar-kejar.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;maaflah. aku tak faham signifikannya missed call. kata orang, missed call tu tanda ingatan. kalau ingat, kenapa tak telefon je? kenapa letak sebelum angkat? kenapa missed call malam-malam? kan malam tu waktu orang berehat dan tidur. dah letih satu hari kerja, takkan malam-malam kena main teka-teki pula kenapa orang itu missed call, apa mahunya? kelakar la. perkara mudah je pada aku. kalau rindu, kata rindu. kalau marah, kata marah. kalau tak mahu cakap, jangan mulakan langsung. waktu aku bercinta sekejap dulu, bila orang itu missed call, aku jadi makin tak tenteram ada la. bukannya hati makin berbunga-bunga pun. sebab aku tak tahu kenapa dia missed call, aku jadi risau. lagi senang hati kalau dia sms je. senang aku nak paham apa dia nak.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;romantik pada aku macam Edgar Allen Poe's Annabel Lee. macam sajak Ani oleh rio15. romantik tu bila Lahuma duduk memandang Jeha melayan anak-anak, dengan kulit kusam dan rambut yang tak bersikat, lalu Lahuma senyum kerana Jeha itu jugalah yang benar-benar dia sayang. bila Tom yang berumur 7 tahun bagi tombol pintu besi pada Becky sebagai tanda pertunangan mereka. romantik tu bila perasaan tak dibuat-buat, dalam keadaan yang tak dibuat-buat. bila saat dan ketika itu cuma tentang empunya diri dan orang yang disayanginya. bukan untuk ditunjuk-tunjuk. atau untuk ditayang-tayang. kalau boleh aku mahu rahsiakan daripada semua orang saat-saat begitu, biar aku dan seseorang itu saja yang tahu. pada aku, itu definisi romantik. tak perlu setuju, sebab ini cuma cerita aku.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi sekali lagi aku minta maaf. romantisme itu bukan untuk aku.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7414145690567303639?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7414145690567303639/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7414145690567303639&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7414145690567303639'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7414145690567303639'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/07/entri-paling-tak-romantik.html' title='entri paling tak romantik'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-319015980785851766</id><published>2011-07-19T18:16:00.002+08:00</published><updated>2011-07-19T18:44:29.088+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>cerita biasa tentang kerja</title><content type='html'>sekarang ni, aku sendiri pun tak pasti apa yang aku buat ni. semuanya kelam kabut dan beberapa kali aku rasa semuanya dah tak terurus lagi. dengan kerja dan puasa dan raya dan semuanya, aku rasa sangat tak cukup tangan nak selesaikan satu-satu. aku nak berehat pun tak tenang, bila terjaga malam terus teringat apa nota belum buat, apa kuiz belum tanda, assignment belum gred. semuanya perlu masa dan masa sama je macam duit; tak pernah cukup!&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kadang-kadang aku terfikir-fikir jugak, betul ke apa yang aku buat ni. betul ke cara aku handle semua ni. kalau betul, kenapa aku stress? kalau salah, kenapa aku rasa ini cara terbaik yang memang patutnya aku buat? semuanya try and error. aku orang fizik kot, mana ada try and error dalam kamus fizik. kadang-kadang aku rasa letih sangat, aku rasa nak tidur 14 jam. tapi tidur tak lena, buat apa?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;mengajar bukannya profesion mudah. in fact, aku rasa semua profesion pun tak senang. ingat senang ke pakcik-pakcik jual sate tu nak bangun pagi pergi pasar beli daging tu semua? ingat senang ke abang-abang technician tu repair plag la, mesin itu mesin ini dengan wayar serabut bagai? kakak-kakak kerani dengan fail itu fail ini, dokumen itu dokumen ini. semua kerja tak mudah. kalau semuanya senang, tak menarik la hidup ni, kan? tapi aku selalu yakin kalau setakat mengajar, tak jadi masalah pada aku. aku boleh mengajar (dengan cela sini sana yang boleh dimaafkan, inshaAllah). jadi kenapa sekarang kerja aku jadi tak terkawal? antara kuliah dan tugasan, antara mengajar dan menanda kertas, antara membuat soalan dan menyediakan soalan latihan, tiba-tiba semua rentak aku hilang. semuanya jadi kelam kabut. dan kerja jadi tak seronok lagi. tiba-tiba aku mula sedar sepanjang waktu kerja aku cuma fikir tentang nak mendapatkan rehat. aku fikir tentang seronoknya hujung minggu tak perlu ke kelas. tapi setiap hujung minggu pun aku terperangkap kat rumah dengan segala macam kerja yang tak sudah perlu disiapkan sebelum minggu seterusnya. setiap kali pun mesti jadi begitu.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;aku mula rasa tanggungjawab mengajar ni sangatlah berat. semua pelajar aku, jumlahnya kurang lebih 180 orang, semuanya tanggungjawab aku. lulus ke, tak lulus ke, semuanya berbalik pada apa yang aku buat untuk jadikan mereka pandai. sama ada aku ajar mereka untuk lulus peperiksaan, atau aku ajar mereka supaya mereka boleh faham ilmu matematik, semuanya memberi kesan pada pengakhiran mereka di institusi ini nanti. mereka lulus kerana mereka faham ke, atau mereka lulus kerana aku bagi hint sebelum peperiksaan?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;dan aku sangat takut kalau-kalau wang yang aku dapat di hujung setiap bulan itu berlebihan daripada usaha yang aku buat bagi bulan itu.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;mungkin aku fikir terlalu banyak. kata orang, buat je la kerja tu sampai siap. buat apa fikir banyak. tapi inilah aku, mencari makna di sebalik setiap sesuatu. dan aku masih menunggu waktu bila aku temui makna di sebalik tindakan dan dapatan aku dalam pekerjaan ini. mungkin nanti lebih mudah aku ke kuliah dengan hati yang lebih sedia dan seronok.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-319015980785851766?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/319015980785851766/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=319015980785851766&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/319015980785851766'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/319015980785851766'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/07/cerita-biasa-tentang-kerja.html' title='cerita biasa tentang kerja'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-3273660949932908246</id><published>2011-07-12T10:31:00.004+08:00</published><updated>2011-07-12T10:47:33.084+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>ya sudahlah.</title><content type='html'>aku tak kata kerajaan kita tak ada cacat cela. tapi sekurang-kurangnya negara kita aman. makan cukup. boleh belajar tinggi-tinggi. boleh kerja elok-elok, hantar duit kat mak ayah tiap-tiap bulan. boleh beli kereta, beli rumah. boleh kahwin dan besarkan anak. hujung minggu boleh bawa anak main kat taman, jalan-jalan. yang belum kahwin tu, hujung minggu boleh keluar dating, atau outing ramai-ramai dengan housemate. tak ada kereta tak apa, kenderaan awam banyak. LRT, komuter semua jalan ikut masa. tak risau terlepas waktu wayang. &lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi aku tak pasti berapa lama boleh buat itu semua. sebab orang kita kan suka tunggu sudah terhantuk dulu, baru nak terngadah. ustaz kat ikim.fm hari tu ada sebut, nikmat tak datang selalu tapi bersyukur tu kena selalu. tapi entahlah kan. kan mereka-mereka itu sentiasa lebih tahu. aku? aku cuma nak kerja rajin-rajin cari rezeki sebab aku ada family dan masa depan yang aku kena fikirkan. dan aku tak nak menyekat rezeki orang, takut nanti rezeki aku pulak yang kena tarik balik. apa yang aku usahakan, itulah yang aku dapat. siapa-siapa sabotaj rezeki aku, aku doakan rezeki dia tersangkut kat langit sampai kiamat.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-3273660949932908246?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/3273660949932908246/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=3273660949932908246&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3273660949932908246'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3273660949932908246'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/07/aku-tak-kata-kerajaan-kita-tak-ada.html' title='ya sudahlah.'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-6999539715988938425</id><published>2011-07-06T08:02:00.002+08:00</published><updated>2011-07-06T08:08:41.570+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>Whatever Hurts You Through The Night</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;"I see you in the night walking past my house. I wonder if you feel the same as I do. Just like me, trapped and bruised and lost and lonely too. You follow the fright of whatever hurts you through the night. &lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;I saw you tonight walking past my house. I'm sure you feel the same as I do. Caged and scared and black and blue and black and blue. Then comes the fright of whatever hurts you through the night.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;If there was a way with me, would you run away? If there was a way, would you let me take you away? Masterplan our escape route. Run and never back we'd look. We could leave behind your past and mine. The mirror reflections that shock in the light. Take my hand. We could leave tonight. Whatever hurts you through the night."&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Glasvegas.&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-6999539715988938425?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/6999539715988938425/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=6999539715988938425&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6999539715988938425'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6999539715988938425'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/07/whatever-hurts-you-through-night.html' title='Whatever Hurts You Through The Night'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-5975812017111488720</id><published>2011-06-29T16:03:00.002+08:00</published><updated>2011-06-29T16:14:34.140+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>coming back to what you know</title><content type='html'>i posted an entry with the lyrics of the song &lt;i&gt;Come Back To What You Know &lt;/i&gt;by Embrace. but only today it comes to me how true the song is.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;see. i always come back to what i know. the men and women i met, children and animals i loved, the rough and tough moments i faced with different people and met different consequences; i always come back to what i know. the same old memories playing about in my head before i sleep. same old person that cross my mind when things are not looking good. same lines of a song when i think about my future. same drink i drink when i am not feeling well. same side of the bed when i cannot get any sleep.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;today i come back to what i know best. to the same phone call, and the same voice on the other end.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-5975812017111488720?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/5975812017111488720/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=5975812017111488720&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5975812017111488720'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5975812017111488720'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/06/coming-back-to-what-you-know.html' title='coming back to what you know'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-5219110643859593325</id><published>2011-06-17T18:27:00.005+08:00</published><updated>2011-06-17T19:00:55.985+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>untuk yang luar biasa</title><content type='html'>ada seorang lelaki yang aku kenal. satu-satunya yang aku kenal yang aku rasa boleh jadi seorang suami yang baik. bukan maksud aku ramai lelaki tak boleh jadi suami yang baik, cuma aku tak kenal ramai orang. jadi pemerhatian aku terhad.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;maksud jadi suami yang baik tu subjektif. belum tentu dia boleh bertolak ansur dengan perangai orang perempuan yang berubah-ubah. itu aku tak tahu sebab aku tak pernah pula tengok dia melayan perangai orang perempuan. dia juga belum tentu boleh menguruskan hal rumah tangga dengan baik, sebab aku tak pernah pula nampak dia pada waktu peribadinya. yang aku nampak dia cuma pada waktu profesional, waktu dia menjadi seorang profesional (walaupun peranan dia sekarang bukanlah sebagai profesional yang profesional -- entah apa pun maksudnya). jadi tak tahulah aku sama ada dia betul-betul boleh jadi seorang suami yang baik.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi aku katakan juga dia boleh menjadi seorang suami yang baik kerana sesekali aku perlu (atau sengaja perlu) berhubung dengan dia, dia selalu membuatkan hati aku sejuk. dia bukan seorang yang sopan-sopan skema atau lagak ustaz-ustaz, walaupun nampak islamiknya. rajin bergurau juga orangnya. gurauannya tak melebih-lebih, dan tak terlalu "buku teks" juga. dalam setiap perbualan juga ada diselitkan doa atau nasihat secara halus atau bersahaja, cukup untuk buat aku rasa sejuk hati, tapi tak terlalu beria-ia hingga rasa seperti ceramah agama. cukup-cukup saja.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi atas sebab-sebab profesionalisme (ie. sebab yang direka-reka), aku tak pula berperasaan lebih dari sekadar hormat terhadap khalifah tadi. &lt;i&gt;khalifah. &lt;/i&gt;tak pernah aku gelar seseorang dengan perkataan &lt;i&gt;khalifah&lt;/i&gt;, tapi aku rasa lelaki ini layak digelar khalifah. ok berbalik pada cerita asal, tak pula aku jatuh suka pada khalifah yang seorang ini, sedangkan tiada alasan untuk tidak menyukai dia. mungkin atas sebab-sebab "profesionalisme" itu tadi, aku rasa tak beretika pula jika menyimpan perasaan padanya. mungkin sebab umurnya yang lebih muda daripada aku. tapi jika bukan sebab atau status profesional atau umur atau apa-apa status sekalipun, jika aku cuma seseorang yang tak berkaitan dengan institusi ini atau profesion ini pun aku tak rasa aku akan jatuh suka pada dia. sebab seperti kata seseorang di tempat kerja aku, aku dah bersedia untuk hidup berseorang.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi perasaan yang aku rasa waktu berbalas mesej dengan khalifah itu bukan palsu. memang aku suka berbalas mesej dengan dia. sebab aku gembira untuk dia. gembira sebab masih ada lagi lelaki seperti dia. waktu dalam guraunya dia sempat mendoakan perjalanan jauh aku beberapa ketika dulu, aku jadi tersenyum sebab bukan dia yang sepatutnya menjaga aku -- aku yang sepatutnya menjaga dia. waktu dia mengusik kerana aku terpaksa menghadiri kerja ketika dia berehat-rehat di rumah, sempat pula berpesan memulakan suapan pertama dengan bismillah bila aku katakan aku berehat untuk makan. sedangkan akulah yang lebih tua, dah akulah yang lebih banyak memegang tanggungjawab berbanding dia. dia pula yang mengingatkan aku. bagusnya kalau semua lelaki pun begitu.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi aku tuliskan entry ini untuk dia. bukan sebab perkenalan kami istimewa. tetapi sebab dia lelaki biasa, tapi memberi kesan yang luar biasa. dengan siapa pun jodohnya nanti, aku tahu wanita itu seorang yang bertuah. dan aku gembira untuk mereka.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-5219110643859593325?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/5219110643859593325/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=5219110643859593325&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5219110643859593325'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5219110643859593325'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/06/untuk-yang-luar-biasa.html' title='untuk yang luar biasa'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-4082512798251693567</id><published>2011-06-08T15:33:00.004+08:00</published><updated>2011-06-08T15:58:15.611+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>A.C.A.B. - Bersama Semula</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;Terkenang, terbayang, tak dapat aku lupakan&lt;br /&gt;Tapi sayang semuanya tinggal kenangan&lt;br /&gt;Temanku, kasihku, ku ingin seperti dulu&lt;br /&gt;Bersama menjelajah dunia&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kekuatan, kebanggaan, bebas dan terus berjalan&lt;br /&gt;Kenangan tak mungkin aku lupakan&lt;br /&gt;Aku harap teman semua dapat bersama semula&lt;br /&gt;Perjuangan kita masih belum pudah&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ke mananya teman setia&lt;br /&gt;Perjuangan&lt;br /&gt;Ku ingin kau semua bersama semula&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;oke.&lt;div&gt;lagu ni salah satu lagu tema masa aku PLKN dulu (masa tu kitorang sebut PKN je, tak ada L). masa tu hari-hari nyanyi lagu ni. masa beratur nyanyi. masa kawad nyanyi. masa latihan dalam kumpulan nyanyi. dalam bas nyanyi. turun bas nyanyi. senang kata, asal berkumpul ramai-ramai ada la menyanyi. aku jadi suka pulak. hari tu tiba-tiba tergerak nak cari lagu ni yang original, sebab bila fikir-fikir balik rupanya aku ni tak pernah dengar lagu asal pun. main nyanyi sebab orang lain nyanyi je. haha. dah dengar lagu asal ni rasa tak sedap la pulak. lagi sedap kitorang nyanyi dulu. double haha.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ps: pudah??&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-4082512798251693567?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/4082512798251693567/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=4082512798251693567&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4082512798251693567'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4082512798251693567'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/06/acab-bersama-semula.html' title='A.C.A.B. - Bersama Semula'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2610860106690619347</id><published>2011-06-02T15:50:00.004+08:00</published><updated>2011-06-06T12:49:21.789+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>Asfan - Terhenti Di Sini</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;Sedangku membaca wajahmu&lt;br /&gt;Senyumanmu menggambarkan sesuatu&lt;br /&gt;Jika kau fahami isi hatiku&lt;br /&gt;Ku tak ingin waktu henti tanpamu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dirimu menyalahkan sebuah erti&lt;br /&gt;Tapi diriku masih terhenti di sini&lt;br /&gt;Dan jalanku masih belum dapat ku pasti&lt;br /&gt;Namun diriku masih terhenti di sini&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Andai kau dapat memahami&lt;br /&gt;Bahawa ku menangung semua ini&lt;br /&gt;Bukan niatku ingin kau pergi&lt;br /&gt;kerna ku masih terhenti di sini&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dirimu menyalahkan sebuah erti&lt;br /&gt;Tapi diriku masih terhenti di sini&lt;br /&gt;Dan jalanku masih belum dapat ku pasti&lt;br /&gt;Namun diriku masih terhenti di sini&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiada daya untuk ku lakukannya&lt;br /&gt;Kau tiba, di waktu ku masih punyai cinta&lt;br /&gt;Tiada daya untuk ku lakukannya&lt;br /&gt;Kau tiba, di waktu ku masih punyai cinta&lt;br /&gt;&lt;/blockquote&gt;heard on TV3's &lt;i&gt;Nora Elena&lt;/i&gt;. i like.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2610860106690619347?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2610860106690619347/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2610860106690619347&amp;isPopup=true' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2610860106690619347'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2610860106690619347'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/06/asfan-terhenti-di-sini.html' title='Asfan - Terhenti Di Sini'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-1892917142743634118</id><published>2011-05-27T11:38:00.003+08:00</published><updated>2011-05-30T17:57:56.626+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='whining monki'/><title type='text'>the happy cat is not happy anymore</title><content type='html'>*title credits to a friend's facebook profile picture.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;i am, at this very moment, not feeling quite well. my head aches. my eyes hurt. i cannot find my spectacles, and i happened to have to attend a course at which i have to look at my computer the whole time. my eyes hurt like hell, and my head too. the brooch i wear on my right shoulder dropped and lost somewhere along my route from the course, and i have to borrow one from a friend. my dad is not home, i am waiting for a friend to pick me up and she wont be arriving at least for another hour and half. and my stomach aches too.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;i dont want to leave my cats but i have to stay with a friend for a few days. my workstation is a mess. i havent arrange for the next UNESCO meeting, i havent write the minute of the previous department meeting. and i didnt get enough sleep last night.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;my headache is too much to handle. can i cry now?&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-1892917142743634118?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/1892917142743634118/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=1892917142743634118&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1892917142743634118'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1892917142743634118'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/05/happy-cat-is-not-happy-anymore.html' title='the happy cat is not happy anymore'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-4705974273406395036</id><published>2011-05-26T09:05:00.004+08:00</published><updated>2011-05-26T13:24:54.838+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>Bandung: Post-Mortem</title><content type='html'>i just got back from Bandung. the short while my friends and i were there were spent on wheels getting from one place to another. and i was not there to visit. i was there to shop. but even that i failed to do it right. lots of silly misplanning on my part here and there. and few things were forgotten to bring. but it was a fun time. a re-connecting time. a make up time. the friends were great. the cousin was even greater. i love you girls :)&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;thanks Amy and Ellie for such a great fun we had on the short while. we'll plan for another getaway for next year okay.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;and mostly thanks to Ana, the best cousin one could hope for, thanks for being such a great host. thanks for being very considerate and finally, thanks for simply being you. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-4705974273406395036?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/4705974273406395036/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=4705974273406395036&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4705974273406395036'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4705974273406395036'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/05/bandung-post-mortem.html' title='Bandung: Post-Mortem'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-3753348274994970064</id><published>2011-05-12T09:21:00.000+08:00</published><updated>2011-05-14T04:56:40.431+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>Oasis - Stop Crying Your Heart Out</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div&gt;Hold up, hold on, don't be scared&lt;/div&gt;&lt;div&gt;You'll never change what's been and gone&lt;/div&gt;&lt;div&gt;May your smile shine on, don't be scared&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Your destiny may keep you warm&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Cause all of the stars are fading away&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Just try not to worry, you'll see them someday&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Take what you need and be on your way&lt;/div&gt;&lt;div&gt;And stop crying your heart out&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Get up, come on, why you scared?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;You'll never change what's been and gone&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-3753348274994970064?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/3753348274994970064/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=3753348274994970064&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3753348274994970064'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3753348274994970064'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/05/oasis-stop-crying-your-heart-out.html' title='Oasis - Stop Crying Your Heart Out'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2959140210473694293</id><published>2011-05-09T08:01:00.001+08:00</published><updated>2011-05-09T08:02:25.143+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>right.</title><content type='html'>you know what, i'm not going to tell about vietnam. because it doesnt matter.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2959140210473694293?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2959140210473694293/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2959140210473694293&amp;isPopup=true' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2959140210473694293'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2959140210473694293'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/05/right.html' title='right.'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2161960045293610072</id><published>2011-05-04T18:26:00.003+08:00</published><updated>2011-05-04T18:35:23.474+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>Ho Chi Minh City, Vietnam.</title><content type='html'>ye aku baru balik dari Vietnam. lagi tepat, Ho Chi Minh City. boleh kata antara pengalaman paling menarik aku pernah rasa. dan aku bangga dengan diri sendiri. sebab tak perlu orang jaga aku, aku sajalah menjaga diri aku sendiri. dan orang-orang yang aku kenal dalam perjalanan itu, dan ragam manusia dan budaya hidup di negara komunis itu. semuanya aku suka. semuanya menarik. semuanya berharga. kata pepatah lama, jauh perjalanan luas pemandangan. aku harap luas jugalah pemikiran aku dengan pengembaraan singkat aku di negara yang tak seberapa. dalam keadaan aku yang tak seberapa. ah aku ini kan angan-angannya tinggi. tapi berangan tak salah selagi kaki masih jejak ke bumi.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;mungkin nanti aku akan ceritakan lebih terperinci lagi. mungkin cuma gambaran kasar. yang tersemat dalam kenangan dan kotak fikiran mana mungkin dapat disampaikan semuanya dalam bentuk ayat-ayat dan klausa-klausa yang terbatas fitrahnya. tapi yang penting apa yang ada dalam hati, yang telah aku pelajari dan temui. menyampaikan kisah itu cuma frasa bercerita. yang menilai moral dan pengajarannya aku sendiri juga.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2161960045293610072?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2161960045293610072/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2161960045293610072&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2161960045293610072'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2161960045293610072'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/05/ho-chi-minh-city-vietnam.html' title='Ho Chi Minh City, Vietnam.'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-4838708768330408004</id><published>2011-04-18T10:32:00.005+08:00</published><updated>2011-04-18T11:48:31.544+08:00</updated><title type='text'>update: Si Garang</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-jRFessiGIks/Taum2L1ddFI/AAAAAAAAAV4/dvT-1k87gys/s1600/221014_10150159213299763_579039762_6544195_7832548_o.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 239px; height: 320px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-jRFessiGIks/Taum2L1ddFI/AAAAAAAAAV4/dvT-1k87gys/s320/221014_10150159213299763_579039762_6544195_7832548_o.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5596750411758138450" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;i&gt;Kucing hensem sebelum dilanda penyakit&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;Si Garang dah sihat. hari jumaat malam hantar jumpa doktor. balik tu terus boleh makan. bengkak kat muka dia pun kurang. tapi kopak jugak la sampai dekat RM300 kena caj. kucing bertuah. tuan dia sakit makan panadol RM2.40  sepapan dengan minum air badak je.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sekarang aku dah pandai bagi kucing makan pil. dah beberapa kali bagi Garang makan ubat, terkulat-kulat muka dia kena telan pil saiz biji saga. nasib kau la Garang, siapa suruh demam. sejak demam hari tu, banyak bulu Garang gugur. kesian betul. tapi bila ingat muka dia masa demam, dengan senget-senget kepala dia sebab pening lagi, rasa macam nak gelakkan kuat-kuat. hehe. apalah, Garang. lepas jumpa doktor terus taknak tidur. satu malam kena gosok-gosok dia. sabar.. sabar..&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;anyway lega betul sebab Garang dah baik demam. lepas ni kalau demam lagi sekeh je kepala dia. mengada-ngada la demam-demam ni. tu la, main pasir lagi. orang kata malam-malam tidur, dia pergi berembun. anak bujang. memang macam tu. semoga tak sakit lagi la. Kuning pun jangan sakit. Kecik pun jangan sakit la. semua hidup sihat-sihat aje ok.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-4838708768330408004?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/4838708768330408004/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=4838708768330408004&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4838708768330408004'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4838708768330408004'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/04/update-si-garang.html' title='update: Si Garang'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-jRFessiGIks/Taum2L1ddFI/AAAAAAAAAV4/dvT-1k87gys/s72-c/221014_10150159213299763_579039762_6544195_7832548_o.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-5293484137389788251</id><published>2011-04-15T08:02:00.003+08:00</published><updated>2011-04-15T08:08:40.021+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>semoga cepat sembuh, Garang.</title><content type='html'>Si Garang sakit. dah dua hari tak makan. minum pun kurang. badan dah kurus. telinga dia panas sangat. dah dua hari jugak Garang tak mengiau. malam-malam aku picit-picit kepala Garang, dia suka. agaknya sakit kepala la kot. suap-suap ikan tak mau makan pun.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tengahari ni nak bawak Garang jumpa vet. risau kalau dia tak makan nanti jadi penyakit lain pulak. lagi satu risau kalau suhu badan dia tak turun-turun. tak pernah pergi vet. takut jugak kalau kena caj mahal. lagi-lagi vet swasta. tapi sayang punya pasal, kan Garang kan?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Garang cepat-cepat sihat ye. kesian Kuning tak ada kawan nak main. habis yan pun diajak main sama. nanti kalau doktor bagi ubat Garang makan tau. biar cepat baik. nanti yan bagi makan ikan Whiskas perisa ikan panggang.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-5293484137389788251?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/5293484137389788251/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=5293484137389788251&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5293484137389788251'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5293484137389788251'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/04/semoga-cepat-sembuh-garang.html' title='semoga cepat sembuh, Garang.'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-1060037699433342660</id><published>2011-04-12T10:26:00.006+08:00</published><updated>2011-04-13T16:52:31.173+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>drawing circles</title><content type='html'>things change. friends leave. heart breaks. but life keeps going.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;i'm not little child who plays with teddy bear anymore. i no more think eating out is a fancy occasion. i stopped buying gifts to those who dont appreciate them. i try to look good because i start to feel good about myself. my motivation right now is my father, little mamat, and not to forget the cats i own. i am responsible for their well-being. no matter how ignorant i look to others, my father knows what good do i bring. that's all that matters. and how do i know that? one should see the look on his face when i told him i am going to move out in a year's time. then perhaps they can understand. yes father is not a man of words, but his facial expression is news enough.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;people change. time flies. smiles faked. memories are merely things of the past.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-1060037699433342660?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/1060037699433342660/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=1060037699433342660&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1060037699433342660'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1060037699433342660'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/04/drawing-circles.html' title='drawing circles'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-446696867055547692</id><published>2011-04-04T12:30:00.002+08:00</published><updated>2011-04-04T17:08:42.274+08:00</updated><title type='text'>sepanjang minggu lepas</title><content type='html'>lega sebab separuh daripada angan-angan aku dah berjaya. rumah dah lebih selesa. kalau dapat, nak jadikan lagi selesa. banyak lantai nak sapu dan mop. banyak barang nak alih. banyak langsir, cadar, sarung bantal nak cuci. ayahlah yang paling lega. sebab dia dah ada bilik sendiri.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;minggu lepas sampai minggu ni sibuk tak agak. macam-macam dokumen perlu print, macam-macam surat perlu masuk fail. macam-macam soalan matematik perlu dijawab. macam-macam student datang dengan macam-macam masalah. naluri aku sebagai bekas PRS ambil alih tanggungjawab aku sebagai guru. dan tugas sebagai setiausaha, macam itulah. aku setia je. usaha pun boleh tahan. pengerusi program nampaknya yakin dengan aku. so aku kena la yakin dengan diri sendiri. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;yelah, diri sendiri. siapa lagi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;passport belum buat, entah bila. kasut dan tshirt belum beli, pun entah bila. macam-macam perkara, semuanya entah bila. tugas hakiki kena selesaikan dulu. kalau tak, tak sedap hati.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Si Kuning. kucing comel tu dah tak boleh mengandung lagi. sedih betul hari tu tengok dia sakit. hidung pink dia menyala macam rusa santa claus. sekarang dah baik, boleh main lari-lari. akhir-akhir ni dua-dua kucing busuk tu mengada-ngada pulak. tidur malam mesti nak menyempit-nyempit kat aku. aku pindah tidur bilik depan pun diorang ikut jugak. hari tu diorang main polis sentri malam-malam, habis aku kena pijak-pijak masa tidur. kucing durhaka. pagi-pagi pandai pulak buat baik dengan aku nak minta makanan.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi aku sayang sangat garang dengan kuning. sayang mak kucing dengan kecik. sayang putih dengan adik putih. sayang hitam, lebih hitam, lagi hitam, kurang hitam dan hitam sikit. semuanya sayang. bila anak-anak kucing dan besar sikit nanti nak kena cari family angkat. tapi tak sampai hati nak bagi orang lain, sebab takut orang lain tak jaga baik-baik.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-446696867055547692?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/446696867055547692/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=446696867055547692&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/446696867055547692'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/446696867055547692'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/04/sepanjang-minggu-lepas.html' title='sepanjang minggu lepas'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7626703098773924494</id><published>2011-03-24T16:36:00.002+08:00</published><updated>2011-03-24T16:49:15.484+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>melukis sempadan</title><content type='html'>dunia tanpa sempadan? &lt;div&gt;merepek.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kawan aku nasihatkan aku supaya melukis sempadan antara aku dan orang lain, supaya mereka dapat lebih dekat dengan aku. ironi kan? aku suka kawan aku tu. sebab dia pelik, sama macam aku. dan orang kata, it takes a freak to know one. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(kepada kawan aku, jangan ambil hati. i mean it as a compliment *the sweetest smile*)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi aku akan mula melukis sempadan. jangan terkejut kalau dalam handbag aku ada krayon.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7626703098773924494?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7626703098773924494/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7626703098773924494&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7626703098773924494'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7626703098773924494'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/03/melukis-sempadan.html' title='melukis sempadan'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-5367295347744596518</id><published>2011-03-21T08:46:00.003+08:00</published><updated>2011-03-21T08:50:34.258+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='whining monki'/><title type='text'>cerita rakyat</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;Si Luncai terjun dengan labu-labunya. &lt;div&gt;Biarkan. Biarkan.&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kalaulah kau faham betapa kelakarnya.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-5367295347744596518?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/5367295347744596518/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=5367295347744596518&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5367295347744596518'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5367295347744596518'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/03/cerita-rakyat.html' title='cerita rakyat'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-1371332557055514383</id><published>2011-03-14T10:48:00.000+08:00</published><updated>2011-03-14T10:49:55.392+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='poem'/><title type='text'>i did not die</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-tfaTXqBUjOc/TX2CLdn5rTI/AAAAAAAAAVQ/PauipBmt3cI/s1600/i%2Bdid%2Bnot%2Bdie.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 178px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-tfaTXqBUjOc/TX2CLdn5rTI/AAAAAAAAAVQ/PauipBmt3cI/s320/i%2Bdid%2Bnot%2Bdie.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5583762246451440946" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-1371332557055514383?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/1371332557055514383/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=1371332557055514383&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1371332557055514383'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1371332557055514383'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/03/i-did-not-die.html' title='i did not die'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-tfaTXqBUjOc/TX2CLdn5rTI/AAAAAAAAAVQ/PauipBmt3cI/s72-c/i%2Bdid%2Bnot%2Bdie.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-8051128053137948082</id><published>2011-03-14T08:56:00.009+08:00</published><updated>2011-03-14T09:28:18.449+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>my name is spongebob.</title><content type='html'>do you remember the last time you agree to something i said? i dont.&lt;div&gt;you are always right.&lt;div&gt;i am always wrong.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;do you remember the last time you sit and listen to me, without interrupting, and then actually talk about it, not just keep quiet and walk away?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;you can dump everything you cannot contain to me.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;i have to keep my everything to myself.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;you can complain this and that about a person.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;you dont do a thing when that person says this and that to me.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;you come to me when no one wants you.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;and then you forget me.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;you can ask me anything, anytime.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;and give sarcastic reply when i ask you something.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;keep doing that while you can, that's okay.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;but i will &lt;i&gt;not&lt;/i&gt; be your puppy forever.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;my name is spongebob. i absorb everything.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;but i have things i need to spill out too. and your name is not spongebob.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;so i stopped talking to you.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-8051128053137948082?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/8051128053137948082/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=8051128053137948082&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8051128053137948082'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8051128053137948082'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/03/im-okay.html' title='my name is spongebob.'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2445241562491733734</id><published>2011-03-12T22:51:00.002+08:00</published><updated>2011-03-12T22:54:59.133+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>Zaiton Sameon - Menaruh Harapan</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;Sepanjang perjalanan ini&lt;div&gt;lembah dan lurah kulewati&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ketenangan yang kucari belum kutemui.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ku menghimpun doa bertahun&lt;/div&gt;&lt;div&gt;mencari pepohon yang rimbun&lt;/div&gt;&lt;div&gt;bertemu dahan yang rapuh tempat ku berteduh.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Dulu aku sendiri, kini masih sendiri hadapi hidup ini&lt;/div&gt;&lt;div&gt;susah senang diriku tiada tempat mengadu&lt;/div&gt;&lt;div&gt;seperti burung kepatahan sayap&lt;/div&gt;&lt;div&gt;di hati kecil ku menaruh harapan.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Selagi hidup belum sudah&lt;/div&gt;&lt;div&gt;aku akan terus melangkah&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ku yakin rahmat buatku di hadapan menunggu.&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2445241562491733734?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2445241562491733734/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2445241562491733734&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2445241562491733734'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2445241562491733734'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/03/zaiton-sameon-menaruh-harapan.html' title='Zaiton Sameon - Menaruh Harapan'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-487098058390284055</id><published>2011-03-11T22:12:00.004+08:00</published><updated>2011-03-11T22:47:22.845+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>pemain api</title><content type='html'>orang tua-tua pesan, jangan bermain dengan api. sebab akhirnya nanti akan terbakar diri.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;aku tak berani cuba-cuba bermain dengan api. tapi api selalu mahu main dengan aku. dan api itu hangat, aku pula sukakan kehangatan itu. sebab kehangatan itu lebih daripada yang berani aku angankan mampu untuk aku dapat. jadi sesekali bila ada api yang bermain-main dengan aku, walau aku tahu bahayanya, tapi aku layankan juga. sebab tak selalu dapat aku rasa hangat yang begitu.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi bila-bila aku rasa bahayanya makin tiba, selalu aku cuba jauh-jauhkan diri dari api-api itu. setiap kali pun aku juga yang dipersalahkan kerana katanya aku ini begitu, aku ini begini. tidak mengenang budi. terlalu meninggi diri. sering kali aku yang rasa bersalah, sedangkan masa-masa sunyi aku baring-baring di katil merenung ruang kosong sambil muhasabah diri, aku fikir bukan salah aku kalau bukan aku yang mengundang api itu supaya hampir melangkau ruang peribadi yang tak patut dilangkaui oleh sesuatu api. tapi aku jugalah yang bersalah kerana kata mereka akulah yang bersalah. salah akulah sebab tidak membuka ruang peribadi aku lebih luas, supaya mudah mereka singgah-singgah. sedangkan sesekali aku tanya pada diri sendiri, salah aku jugakah kalau mereka yang terlalu mendesak untuk mengisi ruang yang tidak pula aku iklankan untuk diisi ini?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi apalah yang aku tahu. akukan cuma anak kecil yang tak pernah membesar pada mata mereka. jadi sampai bila-bila pun mereka jugalah yang lebih tahu tentang diri dan sanubari aku berbanding aku sendiri. apa yang aku fikir aku tahu tentang diri aku itu cuma kisah pari-pari yang wujud dalam ruang infiniti. jadi siapalah aku untuk mengatakan itu ini tentang aku. merekalah yang lebih tahu, bukan begitu?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi kalau esok-esok nanti kau jumpa sisa-sisa terbakar di tepi-tepi jalan, jangan kau sepak-sepakkan pula. itu mungkin sebahagian daripada aku yang masih tinggal akibat permainan tarik tali yang aku main dengan sesuatu api. sebab tiada orang yang menjaga aku, cuma aku sajalah yang menjaga diri sendiri. dan itupun aku terkeliru antara diri aku yang mereka kenali dengan aku yang hidup dalam kisah pari-pari.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;* entry ini untuk dibaca, bukan dinilai.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-487098058390284055?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/487098058390284055/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=487098058390284055&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/487098058390284055'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/487098058390284055'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/03/pemain-api.html' title='pemain api'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7361005116522416926</id><published>2011-03-08T08:42:00.008+08:00</published><updated>2011-03-12T23:00:31.087+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>Bondan Prakoso - Ya Sudahlah</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;[&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=GTX51VlGrVk&amp;amp;feature=player_embedded#at=71"&gt;listen&lt;/a&gt;]&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;Ketika mimpimu yang begitu indah tak pernah terwujud, ya sudahlah.&lt;br /&gt;Saat kau berlari mengejar anganmu dan tak pernah sampai, ya sudahlah.&lt;br /&gt;Apapun yang terjadi, ku kan slalu ada untukmu&lt;br /&gt;Janganlah kau bersedih 'cause everything's gonna be okay&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Satu dari sekian kemungkinan kau jatuh tanpa ada harapan&lt;br /&gt;Saat itu raga kupersembahkan bersama jiwa, cita,cinta dan harapan&lt;br /&gt;Kita sambung satu persatu sebab akibat tapi tenanglah mata hati kita kan lihat&lt;br /&gt;Menuntun ke arah mata angin bahagia kau dan aku tahu, jalan selalu ada&lt;br /&gt;Juga ku tahu lagi problema kan terus menerjang bagai deras ombak yang menabrak karang&lt;br /&gt;Namun ku tahu, ku tahu kau mampu tuk tetap tenang hadapi ini bersamaku hingga ajal datang&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saat kau berharap keramahan cinta tak pernah kau dapat, ya sudahlah&lt;br /&gt;Yeah dengar ku bernyanyi, semua ini belum berakhir&lt;br /&gt;Apapun yang terjadi, ku kan slalu ada untukmu&lt;br /&gt;Janganlah kau bersedih 'cause everything's gonna be okay&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Satukan langkah, langkah yang beriring genggam hati, rangkul emosi&lt;br /&gt;Genggamlah hatiku, satukan langkah kita&lt;br /&gt;Sama rasa, tanpa pamrih, ini cinta across the sea&lt;br /&gt;Peluklah diriku, terbanglah bersamaku, melayang jauh&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ini aku dari ujung rambut menyusur jemari&lt;br /&gt;Sosok ini yang menerima kelemahan hati&lt;br /&gt;Aku cinta kau, ini cinta kita&lt;br /&gt;Cukup satu waktu untuk satu cinta&lt;br /&gt;Satu cinta ini akan tuntun jalanku&lt;br /&gt;Rapatkan jiwamu yo tenang disisiku&lt;br /&gt;Rebahkan rasamu untuk yang ditunggu&lt;br /&gt;Bahagia, hingga ujung waktu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apapun yang terjadi, ku kan slalu ada untukmu&lt;br /&gt;Janganlah kau bersedih 'cause everything's gonna be okay&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7361005116522416926?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7361005116522416926/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7361005116522416926&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7361005116522416926'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7361005116522416926'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/03/bondan-prakoso-ya-sudahlah.html' title='Bondan Prakoso - Ya Sudahlah'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-1086346353339865748</id><published>2011-02-27T11:37:00.003+08:00</published><updated>2011-02-27T11:51:58.112+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>there, there kitty.</title><content type='html'>my baby kitty is on his way to meet his Maker. and i've been accompanying him since early this morning. he's making dying sounds and i am very much sad seeing and hearing him. i pray that his journey would end sooner, he is just a baby. his limbs are all cold, and so do his ears. and he is so thin you can count his ribs, literally. he's so weak, and thin and soft, i'm afraid i would break him everytime i have to touch him to see if he's still alive. it has been a while since he made any noise now. i wish him a peaceful death. he is just a baby, a tiny one. the one i adore the most, because he is so small. but now all i want is for him to stop suffering, and just die in peace. he's an innocent being. it's a comfort to know that his soul would be loved by the Lord without having to face any judgment. there, there little kitty. go now for a better destiny.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-1086346353339865748?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/1086346353339865748/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=1086346353339865748&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1086346353339865748'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1086346353339865748'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/02/there-there-kitty.html' title='there, there kitty.'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-543389267000970449</id><published>2011-02-27T00:26:00.006+08:00</published><updated>2011-02-27T10:33:01.501+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>the midnight train</title><content type='html'>it has been a while since my last post. not really, if you count mindless blabbering as post. my life has been busier. not busy, but busier. i was unemployed before, remember? now i work 8 to 5 everyday, not counting the work i take home. no i'm not going to write about my work. it has already taken more than 40 hours of my weekdays, it needs not take my weekend too, right?&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kuning gave birth to three small kittens. notice that i said "small"? well they were small, like, two-fingers small. now they're bigger and fatter, except one. all in all they are super-cute, and i made a promise to myself to raise them the best i can.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;i listen to my old playlist tonight. old, not because i have a newer one, but because i hadnt listen to it for a long time. in fact i hadnt listen to music at all. hadnt got the time, that's all. oh and i ran out of songs to listen to. kind of bored with the ones i have right now. and since i'm not a fan of mainstream music and given that i am not the type to browse for ambiguous thing on the net, it's kind of hard to find something new to listen to.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ok so i listen to my old playlist, still listening to be exact. and i found myself putting My Chemical Romance on repeat. some composer they are. i mean i have been feeling a lot older since i started working, but listening to MCR brought back the same feelings i had when i listened to them years ago. well, not that long ago actually, more like some couple of years ago. it's just that my past has been a distant memory to me. but tonight listening to MCR reminded me of the person i was before. i'm not saying that their songs are related to me some ways. what i'm saying is that i remembered why i liked them, still liking actually. i remember being less troubled, more concern. i remember thinking school would never end. and friendship would never break. and life would never fail me. and hearts would never change. but i changed.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;today was a blur to me. thinking back, everyday is a blur to me. i guess i really meant it when i said i'm going to live my life one day at a time, because i hardly remember my yesterdays, and i never plan for my tomorrows. i face whatever life spare for me. everything that is not good for my physical and mental health would be put aside, not be given much attention. my current mindset is simple. everything in my life is in black and white. whether things are doing great or going down, for me there is only two decision; either to go for it, or to let it go. and be whatever decision i do or do not make, i would not hold regret. life is short, too short to be regretful.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;it is already 1 in the morning. cant remember the last time i stayed up this late. i used to stay up all night, sleep only when dawn draws in. but now i sleep at 10. see. i changed. not just my sleep routine, but something inside me changed. that's why i dont do the things i used to do anymore. that's why i dont write the things i used to write. that's why i dont act the way i used to act. that's why i dont think the way i used to. that's why i dont react the way i used to. that's why i am the way i am now. because something inside me ticked. that's why. you might not want to know, you might not be interested to learn about me. you might not care what happen to me for all i know. but i dont know. so that's why this paragraph is here. because i dont know what's in your mind, and you dont know what's in my heart.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;see. something ticked. that i know. and you, too, should know.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-543389267000970449?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/543389267000970449/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=543389267000970449&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/543389267000970449'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/543389267000970449'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/02/midnight-train.html' title='the midnight train'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-6206872582333369042</id><published>2011-02-18T17:51:00.002+08:00</published><updated>2011-02-18T18:00:09.075+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>sakit</title><content type='html'>aku tak pernah sakit kepala macam aku sakit kepala hari ini. tadi Kak Siti bagi ubat dua biji untuk aku makan sebelum kelas. aku makan. lepas kelas tadi aku telan lagi sebiji euphamol. sakit ni sejak malam semalam lagi. jarang-jarang aku sakit kepala sampai perlu makan ubat. sebab aku taknak makan ubat. sebab dulu aku selalu makan ubat, lama-lama semua jenis panadol tak berkesan kat aku. sekarang aku dah berhenti makan apa-apa jenis ubat, kecuali ubat selsema. kalau sakit kepala atau demam, aku minum air masak banyak-banyak dan tidur.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi hari ni kepala aku sakit sangat. aku makan tiga biji pil. tak berkesan. aku sedih.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-6206872582333369042?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/6206872582333369042/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=6206872582333369042&amp;isPopup=true' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6206872582333369042'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6206872582333369042'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/02/sakit.html' title='sakit'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-793407844717825127</id><published>2011-02-18T08:31:00.003+08:00</published><updated>2011-02-18T18:02:48.876+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>The Calf - A Jewish Song</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;Translation by Kevess &amp;amp; Schwartz&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;On a wagon bound for market&lt;br /&gt;There's a calf with a mournful eye.&lt;br /&gt;High above him there's a swallow&lt;br /&gt;Winging swiftly through the sky.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;How the winds are laughing&lt;br /&gt;They laugh with all their might&lt;br /&gt;Laugh and laugh the whole day through&lt;br /&gt;And half the summer's night.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dona, dona, dona, dona,&lt;br /&gt;Dona, dona, dona, do,&lt;br /&gt;Dona, dona, dona, dona,&lt;br /&gt;Dona, dona, dona, do.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Stop complaining," said the farmer,&lt;br /&gt;"Who told you a calf to be?&lt;br /&gt;Why don't you have wings to fly with&lt;br /&gt;Like the swallow so proud and free?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;How the winds are laughing&lt;br /&gt;They laugh with all their might&lt;br /&gt;Laugh and laugh the whole day through&lt;br /&gt;And half the summer's night.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dona, dona, dona, dona,&lt;br /&gt;Dona, dona, dona, do,&lt;br /&gt;Dona, dona, dona, dona,&lt;br /&gt;Dona, dona, dona, do.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Calves are easily bound and slaughtered&lt;br /&gt;Never knowing the reason why.&lt;br /&gt;But whoever treasures freedom,&lt;br /&gt;Like the swallow has learned to fly.&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;i got the lyrics from wikipedia. if you are interested, you can read the story there. posting this here is a little risky because, well, it is a taboo in some way or another. what i'm trying to say is, i appreciate the way this song is written. the words and the melody. in fact i think this song can be applied to almost everything going on in the world, not particularly to what happened in germany years ago. but that's just my thought. not everyone would agree.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-793407844717825127?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/793407844717825127/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=793407844717825127&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/793407844717825127'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/793407844717825127'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/02/calf-jewish-song.html' title='The Calf - A Jewish Song'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-5709637462861831250</id><published>2011-02-17T08:33:00.003+08:00</published><updated>2011-02-17T08:41:03.549+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>semalam</title><content type='html'>satu set soalan akhir berjaya disiapkan. walaupun dengan menggunakan beberapa jalan singkat.&lt;div&gt;lima set soalan quiz berjaya difailkan. yang ini aku buat ikut jalan jauh.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;seorang adik berjaya melalui perjalanan yang panjang dan jauh untuk sampai ke rumah. dan sejam kemudian terus ke sekolah.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;seekor cicak dan seekor lipas menjadi korban awal pagi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;satu panggilan telefon telah menetapkan takdir aku hujung minggu ini.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;satu transaksi perbankan internet ke akaun seseorang telah dilakukan. walaupun aku tak pasti siapa sebenarnya empunya akaun itu. lelaki kah? perempuan kah? kah kah kah :))&lt;/div&gt;&lt;div&gt;seekor kucing kemalangan.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sebungkus coklat bertukar tangan.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sehelai kain batik dari kiriman.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;"semalam aku bermimpi. nyonya tua masak ubi. jatuh dalam perigi."&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-5709637462861831250?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/5709637462861831250/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=5709637462861831250&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5709637462861831250'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5709637462861831250'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/02/semalam.html' title='semalam'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-4229575613585003176</id><published>2011-02-14T23:28:00.004+08:00</published><updated>2011-02-17T08:28:11.488+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='discussion'/><title type='text'>for children</title><content type='html'>i once read a book called &lt;i&gt;Children Who Didn't Want To Live&lt;/i&gt;. it was not a fiction. makes me think. what do we know about little children? the way they see the world. yes we all were children once, but that was some ice-age ago. what do we know about children, as they are today?&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;children are the latest mystery. with all the education curriculum and merit points to collect, they grow old way before their time. with all the bricks houses that separate them apart. evening talks that are full of vulgar words. with all the promises we did not keep. the toys and clothes we bought for them. time we spent away from home. people we pay to take care of them. scoldings we did over the dinner table. sweets we gave to stop their cries.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;children. what do we expect from them?&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-4229575613585003176?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/4229575613585003176/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=4229575613585003176&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4229575613585003176'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4229575613585003176'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/02/for-children.html' title='for children'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-17462845638606106</id><published>2011-02-04T20:56:00.008+08:00</published><updated>2011-02-08T09:15:01.069+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='whining monki'/><title type='text'>tentang kau dan logik kau</title><content type='html'>aku rasa aku dah sampai ke satu tahap yang bila aku bengang atau marah atau menyampah atau sakit hati atau sakit jiwa atau simply tension, aku malas nak cerita. malas nak cakap, malas nak blog, malas nak tweet, malas nak call siapa-siapa konon-kononnya meluahkan yang terbuku di hati bla bla. aku dah sampai tahap bila apa-apa yang menjejaskan kestabilan emosi aku terjadi, aku lagi senang diam diri. bukan diam diri sebab tak kisah, tapi diam diri sebab kalau bercakap apa cuma buat tambah sakit hati. salahkan aku sajalah sebab aku rasa dah penat merengek-rengek pada kau, jadi aku mahu berhenti sekarang. mungkin bunyinya macam pelik, tapi aku rasa aku dah sampai satu irreversible stage yang mana aku rasa shallow yang amat dalam hati, dalam kepala, dalam jiwa. mungkin frasa "menikmati hidup" tu dah tak ada makna pada aku. katalah aku pesimistik, katalah aku apa pun. cakap-cakap, itulah yang kau pandai kan. setakat hari ini, kucing dan kerja aku buat aku gembira. aku harap kekallah begitu.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;so kau rasa hidup ni tak adil. kau yang selalu susah, kau yang selalu perlu berkorban untuk orang lain. kau yang tak pernah dapat yang terbaik. kau yang tak boleh mengikut sistem dan sistem yang tak pernah berpihak pada kau. jadi? sistem tu bukan darah daging kau. kau tak perlu sekat diri kau dalam sistem tu. kau boleh pilih untuk tinggalkan sistem tu. ikut sistem yang lain. ini bukan agama. kau takkan dibunuh dan dibagi makan pada anjing kalau kau tinggalkan sistem tu. tapi kau kekal di situ. dan sistem tu yang bagi kau makan, bagi kau rumah, bagi kau kereta. malah bila khidmat kau dah tak diperlukan lagi pun sistem itu masih bagi kau ganjaran. masih bagi kau makan. jadi kenapa sekarang kau bangkitkan semua yang buruk-buruk tentang sistem itu, sedangkan kau sendiri yang pilih untuk kekal? kenapa kau ungkitkan semua yang tak baik tentang sistem itu, sedangkan tiap-tiap hujung bulan kau tak segan-segan ke bank untuk dapatkan duit bulanan daripada sistem yang kau selalu katakan sebagai bodoh? &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;suka hati kau lah. aku malas nak fikir untuk kau lagi. aku dah cuba beri perspektif baru untuk kau pertimbangkan, moga-moga sisa hidup yang tak berapa lama ini boleh jadi jauh lebih baik daripada seumur hidup yang kau sesal-sesalkan tu. aku dah cuba, jadi aku rasa tanggungjawab aku dah selesai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;apa-apalah. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;point aku ialah, so what kalau kau rasa entah apa-apa sistem dan entah siapa-siapa pendukung sistem dah musnahkan hidup kau? apa itu bagi kau hak untuk musnahkan hidup orang lain? apa kau mahu orang lain yang baru mula membina hidup jadi sama macam kau, bitter dan tak pernah gembira? apa gunanya kalau kau hidup lama, kalau kau tak pernah belajar daripada hidup itu sendiri? jadi hidup kau musnah. kau nak hidup orang lain pun musnah juga, baru kau rasa hidup itu adil. macam tu? kau mahu orang lain rasa ditindas juga, kalau bukan oleh sistem pun tapi oleh kau sendiri, baru kau rasa puas? apa sebab kau tak rela dengan pilihan kau dulu jadi kau taknak orang lain dapat peluang yang sama untuk memilih? kau mahu buat pilihan untuk orang lain, orang yang belum kenal hidup hingga akhirnya pada waktu tua orang itu nanti dia pula akan menyesal untuk pilihan waktu mudanya dulu? pilihan yang kau buat, bukan dia. aku ulang lagi sekali. apa gunanya kalau kau hidup lama, tapi kau tak pernah belajar daripada hidup itu sendiri?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi entri aku kali ini dah terlambat. hidup aku dah pun rosak. aku akan jadi tua sama macam kau. bitter dan tak pernah gembira. cuma mungkin bukan terhadap sistem itu, tapi terhadap kau kebanyakannya.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-17462845638606106?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/17462845638606106/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=17462845638606106&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/17462845638606106'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/17462845638606106'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/02/tentang-kau-dan-pemikiran-kau-yang.html' title='tentang kau dan logik kau'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-8591553758847830181</id><published>2011-02-04T00:35:00.002+08:00</published><updated>2011-02-04T01:10:41.049+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'></title><content type='html'>&lt;div style="text-align: right;"&gt;Jumaat, 12:58 am.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;Rini Hill, Johor Bahru.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;nak balik rumah.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;aku rindu kat Garang.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-8591553758847830181?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/8591553758847830181/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=8591553758847830181&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8591553758847830181'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8591553758847830181'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/02/jumaat-1258-am.html' title=''/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2191138616228701542</id><published>2011-02-03T11:50:00.003+08:00</published><updated>2011-02-03T12:09:03.625+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='discussion'/><title type='text'>tepuk kepala</title><content type='html'>aku tak boleh tolerate kalau orang dera binatang.&lt;div&gt;sekali sekala aku penah jugak tepuk kepala garang. aku pun bukan baik sangat.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi bersebab la. kalau dia dah tidur kat tengah-tengah katil malam-malam, aku tidur tepi-tepi. dia tidur atas selimut aku, aku mengerekot sejuk. dia menguap pulak besar-besar depan muka aku, gila busuk! &lt;/div&gt;&lt;div&gt;itu boleh tahan lagi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi kalau dah tengah tidur tu tiba-tiba dia gigit that softest spot just below my armpit, siapa boleh tahan. sakit gila! dan dia terus gigit kalau aku tak layan mengada-ngada dia tu, aku tepuk la jugak. mengada-ngada waktu siang-siang la. ni pukul 4 pagi nak mengada-ngada mana larat nak layan.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi kalau kau sepak terajang seekor poodle semata-mata sebab nak suruh dia berdiri, aku cadangkan kau ambil pisau gillete toreh leher kau bunuh diri sendiri aje la. kau tu buat bagi makan anjing lagi bagus.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2191138616228701542?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2191138616228701542/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2191138616228701542&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2191138616228701542'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2191138616228701542'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/02/tepuk-kepala.html' title='tepuk kepala'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2031484318306125290</id><published>2011-01-30T13:56:00.004+08:00</published><updated>2011-01-30T14:24:33.899+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='discussion'/><title type='text'>wang tak pernah cukup.</title><content type='html'>beberapa hari lepas aku berborak dengan ayah. cerita pasal gaji dan perancangan aku. entah macam mana, aku terkeluar kata-kata, "Rasa macam tak cukup je gaji ni." lalu ayah pun cerita pasal salah sorang kawan baik dia, Wak Selamat. dah arwah dah.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;waktu ayah mengajar di Sekolah Kebangsaan Perpat dulu, ayah ada beberapa orang kawan baik. semuanya kerja sebagai cikgu kat sekolah tu, kecuali Wak Selamat. Wak Selamat kerja sebagai tukang kebung je.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi semua orang hairan. apa saja yang orang lain beli, Wak Selamat pun beli. sedangkan gaji tukang kebun berapa sangatlah nak dibandingkan dengan gaji cikgu. orang beli motor, dia beli motor. orang beli peti ais, dia beli peti ais. orang beli tv, dia beli tv. cuma satu je yang Wak Selamat tak beli, kereta. sebab dia tak pandai bawak kereta. kot.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi cikgu-cikgu ni pun tanyalah kat Wak Selamat, macam mana dia mampu beli semua tu. Wak Selamat jawab, "Kalau kita asyik pandang ke atas, memang semua yang kita ada tak akan pernah cukup. Pandanglah ke bawah, barulah rasa insaf dan syukur itu selalu ada."&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;wang memang tak akan pernah cukup. makin banyak wang, makin banyak yang kita nak beli. makin banyak kita belanja. akhirnya tak cukup juga. tapi selagi ada umur, rezeki kita sentiasa ada di bumi ini. gaji kecil atau gaji besar, rezeki sentiasa cukup untuk semua orang. hinggalah sampai ajal kita nanti barulah rezeki kita terhenti. malaikat akan cari rezeki kita, dan bila tak jumpa, maka sampailah ajal kita.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi jangan mengeluh gaji tak cukup, sebab rezeki sentiasa ada. sampailah tiba ajal kita.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2031484318306125290?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2031484318306125290/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2031484318306125290&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2031484318306125290'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2031484318306125290'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/01/wang-tak-pernah-cukup.html' title='wang tak pernah cukup.'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2270316941876832098</id><published>2011-01-29T13:31:00.003+08:00</published><updated>2011-01-29T13:37:00.564+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>changed some.</title><content type='html'>browsing my current playlist, looks like it's not much like what i would've had from few years back. i guess i grew old some. i hardly remember my last couple of years.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2270316941876832098?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2270316941876832098/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2270316941876832098&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2270316941876832098'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2270316941876832098'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/01/changed-some.html' title='changed some.'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-5713225224428690238</id><published>2011-01-28T21:49:00.006+08:00</published><updated>2011-01-28T22:05:52.381+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>Billie Holiday: Gloomy Sunday</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;Sunday is gloomy. My hours are slumberless.&lt;div&gt;Dearest the shadow i live with are numberless.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Little white flowers will never awaken you.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Not where the black coach of sorrow has taken you.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Angels have no thought of ever returning you.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Wouldn't they be angry if i thought of joining you?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Gloomy Sunday.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Gloomy is Sunday. With shadow i spend it all.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;My heart and i have decided to end it all.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Soon there'll be candles and prayers that are said, i know.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;But let them not weep, let them know that i'm glad to go.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Death is no dream for in death i'm caressing you.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;With the last breath of my soul i'll be blessing you.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Gloomy Sunday.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Dreaming, i was only dreaming.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;I wake and i find you asleep.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;In the deep of my heart. Here.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Darling i hope that my dream never haunted you.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;My heart is telling you how much i wanted you.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Gloomy Sunday.&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-5713225224428690238?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/5713225224428690238/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=5713225224428690238&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5713225224428690238'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5713225224428690238'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/01/billie-holiday-gloomy-sunday.html' title='Billie Holiday: Gloomy Sunday'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7266504493825370303</id><published>2011-01-25T08:09:00.002+08:00</published><updated>2011-01-25T08:17:44.787+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='discussion'/><title type='text'>questions</title><content type='html'>i have been staring at my screen for a while now. because trying to write this entry is a little awkward at the time, i dont even know how to do it. if i write it in my preferred way, it will get too personal. but if it is done in another way, it will become too general and people reading would definitely miss my point -- that is if there is anyone reading. either way is not what i want to happen.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;let's just start with this knowledge: i am attempting to write about loving. a cocktail of every different kind of loving known to me.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;but still to me love is all the same. it doesnt really matter who or what you love. the fact that you love them is what matters most. and following close at second is how. how do you love them?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sebab kadang-kadang bila kita sayang seseorang, apa yang kita buat cuma menyakiti perasaan mereka. kita terlalu berhati-hati, terlalu menjaga perasaan mereka sampai akhirnya mereka terluka. kadang-kadang ada baiknya kita tafsir semula apa maksud kasih sayang kita. bila sayang sesuatu atau seseorang, apa sebenarnya hasil yang kita mahu daripada kasih sayang itu. kasih sayang sepatutnya membahagiakan, tapi membahagiakan siapa? membahagiakan kita atau membahagiakan orang yang kita sayang?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;aku pun tak ada jawapan yang tepat untuk soalan-soalan ni. pada akhirnya semua terpulang pada diri sendiri, cara menyayangi yang bagaimana yang kita pilih. akhirnya sendiri yang perlu buat keputusan kerana tak selalunya kasih sayang sahaja cukup untuk membahagiakan semua pihak. ia malibatkan banyak usaha, pengorbanan dan tolak ansur. pilihlah dengan seberapa bijak, kerana akhir nanti bukan kita seorang yang akan menanggung akibatnya. orang yang kita sayang itu pun akan sama-sama menanggung kesan pilihan kita itu nanti.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ideanya tak susah nak kita faham. bak kata seorang kawan, "kita tak boleh dapat semuanya. sebab ini dunia. bukan syurga." jadi apa sekalipun yang kita mahu, kita cuma perlu ingat ada harga yang perlu kita bayar. ya kita sayang seseorang yang istimewa itu, tapi apa caranya untuk menjadikan kasih sayang itu membuahkan bahagia pada kita dan seseorang itu? bila sayang, tentu kita takut akan kehilangan orang itu kan. adakah itu bermaksud kita boleh merantai hidup seseorang itu supaya tak dapat pergi jauh daripada kita?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;lihat seorang kanak-kanak yang sangat sayang pada seekor anak kucing. sebab sayangnya pada anak kucing tu lalu anak kucing tu sentiasa dipeluk dan didukung. tapi anak kucing mahu berlari dan bermain seperti yang kebiasaannya anak kucing yang lain. jadi kalau kanak-kanak itu ikutkan perasaan sayangnya, dia akan terus memegang anak kucing itu sehingga akhirnya anak kucing itu akan lari setiap kali terlihatkannya kerana tidak mahu diganggu. atau kanak-kanak itu boleh membendung perasaan sayangnya dan membiarkan anak kucing hidup bebas seperti yang dimahunya.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi kita tak perlu risau tentang kanak-kanak tadi dengan anak kucingnya, sebab kita tahu dia cuma seorang kanak-kanak yang boleh kita nasihatkan dan semakin dia dewasa, dia akan semakin faham bagaimana untuk menyayangi seekor kucing. tapi bagaimana dengan diri kita sendiri? bila dinasihatkan orang adakah kita akan terima? atau adakah kita akan tetap dengan logik kita sendiri dan berterusan mengongkong orang yang kita sayang, semata-mata kerana kita takut akan kehilangannya? adakah kita benar-benar percaya kita telah buat yang terbaik dengan mengambil risiko dan membiarkan seseorang kita itu bebas dengan pilihannya? sanggupkah kita menghadapi kemungkinan orang itu akan memilih untuk pergi dari kita?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ah. questions.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;the truth is love is life's greatest mystery, second to death. we can debate, we can argue, we can speculate. but no one knows what works for everybody. the solution is always unique to every individual. and experience is always the best teacher. you know what they say about experience. it's just a name men gave to their mistakes.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7266504493825370303?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7266504493825370303/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7266504493825370303&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7266504493825370303'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7266504493825370303'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/01/questions.html' title='questions'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-1750733661706607262</id><published>2011-01-21T09:08:00.007+08:00</published><updated>2011-01-24T08:47:15.970+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='discussion'/><title type='text'>fact about life</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;&lt;div&gt;Dr. Hodgins: Have you found the cause of death yet?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Fisher: Life, man! Life is always the cause of death!&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(Bones: &lt;i&gt;The Crank in the Shaft)&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-1750733661706607262?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/1750733661706607262/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=1750733661706607262&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1750733661706607262'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1750733661706607262'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/01/life-fact.html' title='fact about life'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2007623975146434481</id><published>2011-01-10T11:24:00.005+08:00</published><updated>2011-01-11T11:51:46.103+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='whining monki'/><title type='text'>terakhir kali</title><content type='html'>aku penatlah menulis kat blog ni merungut-rungut pasal kau. aku kira-kira, banyak jugak yang aku dah tuliskan pasal kau. cuma kau saja yang tak kisah. kadang-kadang aku terfikir, kau baca ke tidak apa yang aku tulis ni? sebab aku tahu sesekali kau datang sini dan kau baca. tapi mungkin akhir-akhir ni tak lagi, sebab kau kan sibuk. kau kan sentiasa ada benda lain yang lebih penting. jadi aku pun malas la nak tulis apa-apa pasal kau lagi. bukan kau ada cuba perbaiki pun.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi ada tolak ansur kat sini ok. aku penat nak merungut pasal kau lagi, jadi kau pun janganlah datang kat aku merungut-rungut pasal orang itu buat kau begitu. orang ini buat kau begini. sebab dalam merungut kau tu, kau tak pernah cuba lihat masalah itu dari sudut orang lain. kalau kau cuba, tentu kau sedar apa yang orang itu buat pada kau samalah macam apa kau buat pada aku. jadi kau serupa saja dengan orang yang kau rungutkan. sebab itu jangan merungut-rungut pada aku lagi. sebab aku malas nak merungut-rungut tentang kau pula selepasnya.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2007623975146434481?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2007623975146434481/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2007623975146434481&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2007623975146434481'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2007623975146434481'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/01/terakhir-kali.html' title='terakhir kali'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-8104241180754795741</id><published>2011-01-06T12:50:00.003+08:00</published><updated>2011-01-06T12:52:03.014+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>Piring Hitam: Cerita Semasa Kecil</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div&gt;saya suka seorang budak nama dia sara&lt;/div&gt;&lt;div&gt;dia suka makan aiskrim comot-comot&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi sara comel sangat&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;hari-hari sara tunggu saya balik sekolah&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kalau sara tunggu bawa aiskrim dua&lt;/div&gt;&lt;div&gt;saya sayang sara sangat&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;biarkanlah..&lt;/div&gt;&lt;div&gt;biarkanlah..&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;bila petang-petang kita main dekat padang&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sara suka tolak jatuh dan tersungkur&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi saya sayang sara&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;bila besar nanti saya nak kahwin dengan sara&lt;/div&gt;&lt;div&gt;mama sara baik suka pujuk saya&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sebab mama saya garang&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;biarkanlah..&lt;/div&gt;&lt;div&gt;biarkanlah..&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sekarang sara tak ada lagi dalam dunia saya&lt;/div&gt;&lt;div&gt;saya suka tunggu sara dekat kubur&lt;/div&gt;&lt;div&gt;saya rindu sara sangat&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;biarkanlah..&lt;/div&gt;&lt;div&gt;biarkanlah..&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tak berapa puitis. tapi sweet. pertama kali dengar kat &lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=5MXCAoF8EBY&amp;amp;NR=1"&gt;sini&lt;/a&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-8104241180754795741?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/8104241180754795741/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=8104241180754795741&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8104241180754795741'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8104241180754795741'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2011/01/piring-hitam-cerita-semasa-kecil.html' title='Piring Hitam: Cerita Semasa Kecil'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7714522999591074626</id><published>2010-12-30T13:27:00.006+08:00</published><updated>2010-12-30T13:55:37.552+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>Glass Pear - My Ghost</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;Lovers come and lovers go,&lt;br /&gt;Once they lived but now they're ghosts,&lt;br /&gt;Walking the streets they used to know like shadows.&lt;br /&gt;People disappear every hour and every year,&lt;br /&gt;Sometimes I believe they're here like shadows,&lt;br /&gt;Like shadows.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Who can you trust, in this place?&lt;br /&gt;And whom can I put my faith?&lt;br /&gt;If you're real, then show me now who you are.&lt;br /&gt;How can I love, without grace?&lt;br /&gt;Shine a light on your face,&lt;br /&gt;If you're real, then show me now who you are.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Blowing like a secret wind pouring on my naked skin,&lt;br /&gt;Like a river flowing in the ocean.&lt;br /&gt;And when I turn to see your face I saw a joy I could not place,&lt;br /&gt;Vanishing without a trace like a shadow in the sun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Who can you trust, in this place?&lt;br /&gt;Where can I put my face?&lt;br /&gt;If god is love, then why the world the way it is?&lt;br /&gt;How can I love, without grace?&lt;br /&gt;Shine a light on your face,&lt;br /&gt;If you're real then show me now who you are.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;My ghost.&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;not all fictions are actually fictions. someone wrote a story about it, so it must have happened somewhere, sometime.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7714522999591074626?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7714522999591074626/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7714522999591074626&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7714522999591074626'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7714522999591074626'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/12/glass-pear-my-ghost.html' title='Glass Pear - My Ghost'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-4234550885519531766</id><published>2010-12-29T22:24:00.006+08:00</published><updated>2010-12-29T22:36:50.171+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='whining monki'/><title type='text'>bila si bangang bercakap</title><content type='html'>sekali sekala aku nak patriotik sokong bola sepak negara, tak jadi. sebab adalah orang tu kata bola sepak ni bangang, juru-ulasnya lagi bangang. jadi secara tak langsung aku yang tak tahu apa-apa pasal bola sepak ni berkali ganda lagi bangang la kan berbanding juru-ulas tu. dah la aku ni bangang, tonton bola sepak yang bangang, dengar juru-ulas yang lebih bangang, jadi aku la yang paling bangang sekali antara bangang-bangang kat dunia ni kan. &lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jaga-jaga apa kau cakap. kau nak kata aku apa pun kau tak payah risau, sebab itu hidup aku yang kau hina-hinakan. sebab cakap-cakap kau tu cuma beri aku peluang untuk perbaiki diri aku, setidak-tidaknya jangan sampai jadi seangkuh kau. tapi aku ni yang risau hidup kau tu yang tak ke mana.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-4234550885519531766?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/4234550885519531766/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=4234550885519531766&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4234550885519531766'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4234550885519531766'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/12/bila-si-bangang-bercakap.html' title='bila si bangang bercakap'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2677682654233105414</id><published>2010-12-29T17:34:00.002+08:00</published><updated>2010-12-29T17:41:08.213+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='discussion'/><title type='text'>cerewet</title><content type='html'>ada sesetengah entri tu, kita dah tulis panjang-panjang, makan masa berhari-hari, berapa kali delete berapa kali rewrite berapa kali rephrase. akhirnya kita tak publish pun. sebab maksudnya tak sampai. penulisnya cerewet.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sama macam memilih teman hidup. biarlah orang kata kita cerewet atau terlalu memilih, sebab nanti yang akan menghabiskan seusia hidup dengan pilihan itu ialah kita. jadi buat apa mengejar masa, sedangkan yang dipilih tidak membawa bahagia.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2677682654233105414?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2677682654233105414/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2677682654233105414&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2677682654233105414'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2677682654233105414'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/12/cerewet.html' title='cerewet'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7463345482100733114</id><published>2010-12-26T19:54:00.001+08:00</published><updated>2010-12-26T19:57:10.658+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>al-kisah</title><content type='html'>maka eni dan eli telah selamat diijabkabulkan.&lt;div&gt;ta mat sut.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7463345482100733114?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7463345482100733114/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7463345482100733114&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7463345482100733114'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7463345482100733114'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/12/al-kisah.html' title='al-kisah'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2396934453519427273</id><published>2010-12-22T17:51:00.004+08:00</published><updated>2010-12-22T18:01:00.823+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>berhabuk</title><content type='html'>aku taktau nak cerita apa. semuanya serba serbi berhabuk. rumah berhabuk, aku berhabuk, cerita aku pun berhabuk. nak tau apa yang lagi teruk? mengemas dan vacuum bilik yang dah bertahun tak dikemas, betul-betul lepas pakai facial mask. sekarang rasa macam nak sental muka ni sampai tanggal.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;nak tau apa yang lagi teruk daripada tu? bila orang komplen barang hilang sebab aku alihkan barang dia waktu mengemas. sedangkan sebelum tu dia sendiri yang merungut takde siapa nak kemas bilik dan rumah kami keseluruhannya. lepas tu bila aku tanya ada tak dia alihkan barang dia, dia kata tak dan terus memperli-perli aku. tup tup dia jumpa barang dia kat tempat lain sebab memang betul dia dah alihkan. pesan aku: sedar ke tak bilik tu nak jadi bilik pengantin? dah kau tak mengemas, kau jangan komplen kalau orang lain dah kemaskan. barang sendiri jaga la sendiri. jangan main tuduh-tuduh. lepas majlis ni, kau nak ambil balik bilik tu ambil la. kau nak buat apa sukahati kau. aku tak kuasa nak ambil tau. dikemas salah, tak dikemas pun salah. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ni anak kucing aku dua ekor hilang. kalau aku tau ada orang buang atau langgar anak kucing aku, sumpah aku maki.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2396934453519427273?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2396934453519427273/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2396934453519427273&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2396934453519427273'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2396934453519427273'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/12/aku-taktau-nak-cerita-apa.html' title='berhabuk'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-8211747959853685818</id><published>2010-12-17T11:15:00.004+08:00</published><updated>2010-12-17T11:35:10.354+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>disember</title><content type='html'>macam mana nak mulakan?&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;sakit lutut sejak sebulan lepas tak ada tanda-tanda nak baik. aku pakai knee-guard ayah tiap-tiap hari sejak seminggu lepas. waktu pakai, senang la nak gerak. tapi bila buka, sakit semula. belum cerita sakit belakang lagi. daripada tidur atas katil, sekarang aku dah pindah tidur atas lantai sebab sakit belakang.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kat rumah barang-barang bersepah sana sini. aku jadi pening kepala tengok. bunga plastik, kain, reben. semuanya bersepah-sepah. aku dah seminggu menghadap doorgift. tinggal satu kotak yang paling besar je. kalau dapat siapkan kotak tu hari ni, lega hati aku. tapi macam tak kot. entah la. aku harap tak ada yang lupa majlisnya cuma tinggal seminggu je lagi. kalau waktu aku nanti macam ni, mungkin aku nikah kat pejabat kadi je kot. lepas tu buat kenduri doa selamat je. habis cerita.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;petang ni nak pergi uthm. nak ambil cek. boleh pulak terlupa sejak november hari tu. kalut kan? semak kertas soalan dan tanda skrip jawapan pun aku tak claim. entah kenapa.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;haish. penat la. dalam kepala sibuk fikir sem depan belum prepare apa-apa. bila nak kena lapor diri, pun tak tanya lagi. berapa ramai student aku. haish haish dan haish lagi.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-8211747959853685818?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/8211747959853685818/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=8211747959853685818&amp;isPopup=true' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8211747959853685818'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8211747959853685818'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/12/macam-mana-nak-mulakan-sakit-lutut.html' title='disember'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2451474521553630660</id><published>2010-12-12T16:46:00.006+08:00</published><updated>2010-12-13T10:49:03.916+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='discussion'/><title type='text'>nice try.</title><content type='html'>so you lied to me once. and now you come back to lie to me again. do you really think i am that stupid? hah. for thinking that a girl can be that stupid, and for making the stupidest story a guy can come up with, you should go and kill yourself. you are a disgrace to the world of sweet-talkers.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;let me tell you something. the first rule of marketing is never beg. if you're selling good stuff, why would you beg people to buy? but there you are begging me to listen to you. begging me to at least contact you at the same phone number you used to contact me with, which according to your make-up story, was actually your "twin brother". let me tell you another thing. my sisters are twin. and they live separate lives. unless you and your so-called "twin brother" are conjoined, there is no way those story you tell can be real. i mean, what kind of idiot didnt know his account and phone was being used by another person, even if that person is his twin? too much like a plot of a soap opera. and i dont even watch soap opera.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;so why dont you go to your corner, use your head, work your brain, and try to come up with a better lie. because if you havent noticed yet, only retards make that kind of lies. and for you to think that i would fall for such sorry story, i am deeply offended.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2451474521553630660?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2451474521553630660/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2451474521553630660&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2451474521553630660'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2451474521553630660'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/12/nice-try.html' title='nice try.'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-6868922670379140443</id><published>2010-12-01T17:43:00.002+08:00</published><updated>2010-12-01T18:40:45.530+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>Savage Garden - Affirmation</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div&gt;I believe the sun should never set upon an argument &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe we place our happiness in other people's hands &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe that junk food tastes so good because it's bad for you &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe your parents did the best job they knew how to do &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe that beauty magazines promote low self esteem &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe I'm loved when I'm completely by myself alone &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe in Karma what you give is what you get returned &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe you can't appreciate real love until you've been burned &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe the grass is more greener on the other side &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe you don't know what you've got until you say goodbye &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe you can't control or choose your sexuality &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe that trust is more important than monogamy &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe that your most attractive features are your heart and soul &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe that family is worth more than money or gold &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe the struggle for financial freedom is unfair &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe the only ones who disagree are millionaires &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe in Karma what you give is what you get returned &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe you can't appreciate real love until you've been burned &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe the grass is more greener on the other side &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe you don't know what you've got until you say goodbye &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe forgiveness is the key to your unhappiness &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe that wedded bliss negates the need to be undressed &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe that God does not endorse TV evangelists &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe in love surviving death into eternity &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe in Karma what you give is what you get returned &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe you can't appreciate real love until you've been burned &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe the grass is more greener on the other side &lt;/div&gt;&lt;div&gt;I believe you don't know what you've got until you say goodbye &lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-6868922670379140443?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/6868922670379140443/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=6868922670379140443&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6868922670379140443'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6868922670379140443'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/12/savage-garden-affirmation.html' title='Savage Garden - Affirmation'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-5494406162300594446</id><published>2010-11-27T00:27:00.000+08:00</published><updated>2010-11-27T00:32:50.092+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>until</title><content type='html'>minggu ni sibuk.&lt;div&gt;kita jumpa minggu depan ye.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-5494406162300594446?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/5494406162300594446/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=5494406162300594446&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5494406162300594446'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5494406162300594446'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/11/until.html' title='until'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-4218157574080687666</id><published>2010-11-21T20:02:00.004+08:00</published><updated>2010-11-22T15:01:07.322+08:00</updated><title type='text'>mentafsir mimpi</title><content type='html'>beberapa hari lepas eli ada katakan sesuatu pada aku:&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;i&gt;"kata orang mimpi umpama kaki yang tergantung. bila dicerita, kaki itu akan jejak ke bumi."&lt;/i&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;terus terang ada unsur suspense di situ. aku jadi terdiam, kerana waktu itu aku baru saja katakan pada eli yang aku telah dapat mimpi yang sangat buruk. dan aku risau tentang seseorang yang rapat dengan keluarga kami. aku tak cerita pun mimpi itu pada eli, sebab nak diceritakan pun tak sampai hati. tapi sebenarnya, dalam mimpi aku tu kejadian malang itu telah berlaku di tempat yang begitu baik. jadi aku tak tahulah mimpi tu masuk kategori mimpi buruk atau mimpi baik. atau sekadar mimpi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;yang pasti dah agak lama aku tak dapat mimpi yang significant. dan boleh kata tiap-tiap malam aku bermimpi tapi bila bangun tak pernah ingat mimpinya apa. mungkin hari tu aku letih dan dapat mimpi bukan-bukan. sebab aku ni bukan orang yang percayakan mimpi. pada aku, mimpi macam drama tv. lepas tonton, habis macam tu saja.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi? tak ada apa-apa terjadi. aku jadi saspen sekejap. eli jadi dramatik. mimpi tetap jadi mimpi.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-4218157574080687666?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/4218157574080687666/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=4218157574080687666&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4218157574080687666'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4218157574080687666'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/11/mentafsir-mimpi.html' title='mentafsir mimpi'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-850086702924211530</id><published>2010-11-18T21:49:00.005+08:00</published><updated>2010-11-19T14:20:28.118+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='discussion'/><title type='text'>yang ke tiga ratus</title><content type='html'>ayat paling best aku baca hari ni (setelah diperbaiki secara tatabahasa supaya lebih presentable):&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;"everything is dynamic dan kalau benda nak jadi tu, kadang-kadang memang kudrat kita tak dapat nak menghalang. tapi aku rasa memang aku pernah dengar, kalau tak silap dari kata-kata Imam Ghazali, sesetengah orang tak mampu membezakan perkara yang abstrak. contohnya tone-deaf; dia tak boleh bezakan antara pianist yang main lagu berkualiti and one that is not on par...dia rasa membezakan sesuatu yang abstrak tu ridiculous. macam membezakan segelas sirap ais dengan segelas sirap ais yang lain. dua benda yang sama tapi sebenarnya berbeza jika dihalusi."&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kudos to &lt;a href="http://redundantdata.blogspot.com/"&gt;Rei L Dante&lt;/a&gt; (linked) dengan ucapan: kau memang kawan berbincang yang best. benda complicated pun jadi simple. i like!&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-850086702924211530?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/850086702924211530/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=850086702924211530&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/850086702924211530'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/850086702924211530'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/11/yang-ke-tiga-ratus.html' title='yang ke tiga ratus'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7523779137934470887</id><published>2010-11-17T23:26:00.005+08:00</published><updated>2010-11-18T11:15:10.487+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>hari esok</title><content type='html'>ada sesetengah perkara yang aku taknak simpan lagi. malah sebenarnya aku dah buang dah pun. tapi datang balik. macam kutu, makin kita buang makin dia datang.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi malam ini aku buat keputusan yang tak luar biasa. siapa yang kenal aku tahu aku bukan jenis orang yang melayan hal lama-lama. yang aku layan cuma yang perlu-perlu saja. dan sebenarnya aku ni bukannya penyabar orangnya. sekali terkena cukuplah bagi aku. lepas ni, tak ada kali kedua atau seterusnya.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ya. aku nak buang karat-karat yang dah lama menghakis sabar aku yang nipis ni. habis bocor emosi aku sampai perkataan-perkataan yang kurang sedap tersembur keluar. buat apa menampal dinding emosi aku kalau karat-karat itu masih tak sudah-sudah memakan diri? lebih baik buangkan saja terus, baru betul-betul selesai masalahnya.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;lagipun kalau tidak dibuang, apa gunanya menyimpan karat?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi malam ini waktu aku menulis ini, satu-satu bocor pada dinding emosi aku tertampal. sedikit-sedikit saki-baki karat itu aku kikis. biarlah ada tinggal berbekas. yang penting bukan bagaimana rupa bekas itu kelihatan, tapi bagaimana aku melihat parut-parut itu. dan cara aku melihatnya, itu cuma parut-parut lama yang tak ada makna. cuma perkara remeh-temeh oleh orang-orang yang tak prihatin yang bikin cacat pada rupa emosi aku saja. bolehlah kalau dilupakan saja. tiada sesalan pun. cuma pengajaran saja.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi mulai esok, semua tentang karat dan dinding emosi aku yang rompong tak lagi menjadi hal. pungguk sudah pun bertemu bulannya. walau riuh belatuk menebuk lubang, matahari tak berhenti sekejap pun untuk memandang.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;oh. entri ini ditulis secara metafora. manalah tahu kau tak faham.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7523779137934470887?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7523779137934470887/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7523779137934470887&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7523779137934470887'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7523779137934470887'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/11/hari-esok.html' title='hari esok'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7989836843725452111</id><published>2010-11-12T22:53:00.004+08:00</published><updated>2010-11-13T17:29:05.708+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>yang memandang dari jauh</title><content type='html'>perasan tak, aku suka mulakan entri aku dengan perkataan &lt;i&gt;kadang-kadang&lt;/i&gt;? saja untuk tunjukkan yang tak semua perkara begitu. cuma kadang-kadang saja terjadi. tapi yang kadang-kadang itulah yang selalunya diambil kira. biasalah manusia. suka mencari yang sedikit.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;akulah yang kadang-kadang antara selalunya penulis-penulis blog yang lain. akulah yang sesekali antara sentiasa yang biasa-biasa. biasalah manusia. yang kadang-kadang itulah yang mahu diambil kira. yang sesekali itulah yang susah diterima. sedangkan aku ini cuma dibaca mereka dari jauh. dan antara kadang-kadang dan sesekali itu aku tak pula berkisah-kisah tentang yang tak berkena-mengena. tak pula aku berkira-kira tentang yang luar dari yang dekat-dekat. yang jauh-jauh pula yang terasa. mungkin kerana mereka itulah orang-orang yang sibuk makan cili di waktu orang lain berpenat-penat menjaga tepi kain sendiri jangan sampai tercelup dalam lumpur yang mengotorkan kaki.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;boleh kau agak entri yang macam mana lagi yang boleh aku tulis?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;yang orang nampak cuma aku yang mulutnya celupar, hatinya batu. patutlah aku minta maaf di sini kepada orang-orang yang diambil kira. aku tak ada masa menyimpan kenangan, melayan sentimentalnya waktu lepas kita. itu semua aku lakukan dalam hati. yang penting bagi aku ialah untuk menyediakan satu kehidupan yang hidup, yang ada fungsi dan sebab. kerana walaupun aku sendirian, tapi yang sedang aku imbangi antara aku dan kita semua tetap masih lagi sebuah rumah tangga. kerana bila satu tiang pada satu rumah rebah, seseorang perlu bersedia untuk dirikan tiang yang lebih kuat menggantikannya. biarlah aku jadi seseorang itu, kerana aku tidak pasti cukup kuat untuk menjadi tiang menongkat rumah kita.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;bukan aku tak sayang zahirnya harta-benda yang jadi latar belakang membesarnya kita. bukan aku mahu membuang selumbar-selumbar dari tiang lama yang telah rebah. selumbar itulah yang mengejutkan kita dari khayalnya mencari halatuju sendiri-sendiri. sekarang kita perlu bersatu kembali. sementara ditemukan dahan yang kuat yang boleh menjadi tiang menongkat rumah tinggalnya hati-hati kecil kita. atau sementara seseorang antara kita dahan-dahan kecil ini membesar menjadi dahan yang kuat dan tegak akarnya untuk mengganti tiang yang rebah itu, sama-samalah kita menahan berat rumahtangga ini dari jatuh menyembah bumi. jangan ada yang menongkat lebih, jangan ada yang menopang dagu sahaja. kerana andai robohlah rumah ini, tak ada lagi yang tinggal selain diri sendiri menjaga tepi kain sendiri-sendiri.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;jadi biarlah aku jadi seorang yang celupar dan keras hati itu. biar aku yang menghantar barang-barang kebiasaan kita menaiki lori pemunggah yang membawa ke destinasi yang entah bagaimana. entah pengakhiran yang macam mana. biar aku yang menggerakkan sendi-sendi berkarat jentera rumahtangga ini agar bergerak jugalah kita seperti yang sepatutnya musafir-musafir di bumi ini. supaya tidaklah sampai bila-bila kita tersekat di ruang masa ini. biar akulah yang menyucuk selumbar di hujung hatimu hingga berdarah hingga dapat dikeluarkan. kerana selumbar yang kecil itulah yang nanti akan menjadi nanah. dan nanah itulah nanti yang memakan hati kita dari dalam hingga akhirnya bila kita tersedar yang tinggal cuma ruang-ruang kosong yang tak bermakna. biar aku jadi yang jahat yang akan kamu semua marah-marahkan, kerana aku sajalah yang mampu menelan marah-marah itu dengan balas dan bantah yang tidak perlu diambil kisah. esoknya kita teruskan saja seperti hari-hari biasa.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;menilai sesuatu perkara tak boleh dari jauh. kerana mata yang dipinjamkan ini bukanlah sehebat mana hingga mampu kita lihat semuanya. hati yang dipinjamkan ini bukanlah sebaik mana hingga layak kita menghakimi situasi yang bukan tentang kita. akal yang dipinjamkan ini taklah setinggi mana hingga mampu kita rungkaikan persoalan dan permasalahan manusia-manusia lain hanya dengan melihat-lihat dari jauh. diri kita sendiri pun bukanlah manusia luar biasa yang dipertanggungjawabkan untuk menilai dan menanggung beban gelora bahtera rumah tangga manusia lain. kau cuma manusia biasa, sama macam aku. bezanya, tiang di rumah kau belum rebah, jadi kau belum tahu beratnya menongkat rumah.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7989836843725452111?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7989836843725452111/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7989836843725452111&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7989836843725452111'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7989836843725452111'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/11/yang-memandang-dari-jauh.html' title='yang memandang dari jauh'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-5653712182827263117</id><published>2010-11-06T10:11:00.006+08:00</published><updated>2010-11-06T15:01:41.495+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>forever young</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div&gt;Let's dance in style, let's dance for a while&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Heaven can wait we're only watching the skies&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hoping for the best but expecting the worst&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Are you gonna drop the bomb or not?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Let us die young or let us live forever&lt;/div&gt;&lt;div&gt;We don't have the power but we never say never&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Sitting in a sand-pit, life is a short trip&lt;/div&gt;&lt;div&gt;The music's for the sad men&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Forever young, I want to be forever young&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Do you really want to live forever, forever and ever?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Forever young, I want to be forever young&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Do you really want to live forever, forever, forever young?&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;a part of a song originally by Alphaville. later was covered by various artists from different part of the world including an Australian band Youth Group, was adapted into different languages, re-wrote and re-worked numerous times and the latest is taken as basis in a song by Jay-Z. i heard this song when i was tutoring a special-need student at a clinic. the Jay-Z's version of this song was played loudly by the superstore next to the clinic. i found another version while searching for the lyrics yesterday. it was children singing. i like this version better. the lyrics is innocent and listening to children singing "forever young" is lot cuter :)&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-5653712182827263117?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/5653712182827263117/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=5653712182827263117&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5653712182827263117'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5653712182827263117'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/11/forever-young.html' title='forever young'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2924634267863359046</id><published>2010-10-29T21:35:00.002+08:00</published><updated>2010-10-29T23:18:10.870+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='whining monki'/><title type='text'>sesetengah</title><content type='html'>ada sesetengah perkara tu sangatlah ____________________ &lt;i&gt;(sila isi tempat kosong)&lt;/i&gt;, sampai nak blogging pasal tu pun malas.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2924634267863359046?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2924634267863359046/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2924634267863359046&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2924634267863359046'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2924634267863359046'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/sesetengah.html' title='sesetengah'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-5143191235840689023</id><published>2010-10-27T10:30:00.003+08:00</published><updated>2010-10-27T10:44:40.444+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>kalaulah kucing cakap bahasa melayu</title><content type='html'>kan bagus! tak payah aku pening-pening fikir apa la yang kucing-kucing ni nak. kadang-kadang aku tension jugak sebab susah nak bercakap dengan kucing. contohnya pagi beberapa hari lepas. aku bangun tidur nampak kuning tengah main kuis-kuis dengan tiub ubat aku. bila aku bangun cari tiub tu dah tak ada. keliling pusing aku cari tak jumpa pun. bila eni masuk bilik, aku minta dia tolong cari dengan aku, eni cakap: dah tanya kuning?&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;mak kucing pulak asyik mengiau kuat-kuat. aku tak tau dia nak apa sebenarnya. perut besar macam nak beranak je. kalau nak beranak, beranak aje la kan. dia nak aku buat apa? haish.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;hari ni pulak garang buat perangai pelik. bila bagi makan, tak berapa makan. asyik nak manja-manja aje. langsung tak macho. dah gosok-gosok pun masih macam tu jugak. berapa lama aku kena gosok daa? lepas tu baring-baring nak tidur, tapi tak tidur-tidur pun. asyik mengiau je. aku dah tak tau nak buat apa. perangai macam kucing nak beranak, tapi garang kan jantan.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kalau kucing-kucing ni cakap bahasa melayu kan senang. nak apa, cakap je. tak payah aku main teka-teka perkataan dengan diorang. ni garang entah dah hilang mana pulak. bukan boleh biar. nanti tau-tau dia landing baik punya kat bilik ayah. tau-tau ayah dah kejar pakai penyapu.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-5143191235840689023?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/5143191235840689023/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=5143191235840689023&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5143191235840689023'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5143191235840689023'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/kalaulah-kucing-cakap-bahasa-melayu.html' title='kalaulah kucing cakap bahasa melayu'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-4045677858300999506</id><published>2010-10-26T13:33:00.005+08:00</published><updated>2010-10-26T23:34:16.883+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='poem'/><title type='text'>Ani</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div&gt;(sajak rio15)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Hanya harum rambutmu yang mampu membangun kamar-kamar sunyi dalam batinmu. &lt;div&gt;Karena matamu, malam menepis cahaya, kelam menjauh dengan takut dan cemburu.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Sejarah risauku mencatat nama-nama lara bagimu. Namun bagai janji kau tetap setia pada&lt;/div&gt;&lt;div&gt;pagi hari, meluruskan untukku baju hari itu, dan aku pun pergi ke riuh yang jauh (setelah&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kau cium punggung tanganku). Di ujung hari di ruang tunggu, kamar-kamar, dan kedai-&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kedai kopi, bersama daun dan duka kutulis lembar-lembar puisi&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;dan kubakar kembali. Senyummulah puisiku. Di meja makan, tiada yang lebih indah dari&lt;/div&gt;&lt;div&gt;percakapan-percakapan. Kucuri semangkuk kenangan, di tengkukmu, di bahumu, di&lt;/div&gt;&lt;div&gt;bibirmu yang lembut karena malu. Di keriangan meja makan ini kusembunyikan sepuluh&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tahun ketakutanku pada malam hari dan cinta dan maut yang rahasia. Dini hari sudah.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kukecup pelan keningmu, di situ mimpi dan bayang-bayang mengerutkan kisah masa&lt;/div&gt;&lt;div&gt;silammu. Kepada harum rambutmu aku selalu kembali, membuat beberapa pengakuan,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;menulis sejumlah syair kesedihan. Ani, Ani, kaukah Antonina&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;dalam tubuh Yuraku yang terluka.&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;beberapa hari lepas aku dapat sms daripada abang deng. dia jumpa sajak-sajak lama dalam harddisk dia. jadi aku pun teruja bongkar balik sajak-sajak yang aku simpan sejak lama dulu. terus aku jumpa sajak ni. aku suka sangat sejak mula-mula aku baca sajak ni. rio15 ni aku kurang kenal siapa, sebab dia agak pendiam. tapi aku ingat dia ni antara penulis yang aku paling minat. pada aku, semua sajak-sajak dia menarik. ceritanya menarik. bahasanya menarik. boleh la kata &lt;i&gt;Ani&lt;/i&gt; ni salah satu sajak kesukaan aku. dulu aku ada simpan softcopy sajak-sajak dia, semua sekali. tapi tak pasti letak kat mana. nanti-nanti aku cari.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-4045677858300999506?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/4045677858300999506/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=4045677858300999506&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4045677858300999506'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4045677858300999506'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/ani.html' title='Ani'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-3469793321302270261</id><published>2010-10-25T02:20:00.005+08:00</published><updated>2010-10-25T09:00:10.454+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='whining monki'/><title type='text'>some more</title><content type='html'>everytime i decided to open my heart a little, let some people in and have some fun, there is always some people who make me re-thinking about my decision. and i always end up backing down from it for the umpteenth times because i dont think it will worth a try. &lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;how am i suppose to trust other people, can someone tell me? how am i suppose to share a bond with others? i cant just pretend that i dont give shit about what people say to or about me. i do, okay. what if everybody doesnt give shit to what other say about them, and everybody talks freely about others? will that make us better people? will that make world a better place to live? will that make us more respectable? &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;why wouldnt people think before they say anything? words can hurt more than a blade, dont they know that? why would people say to others things they wouldnt want to be said to them? how come some people can be so insensitive of others' feeling? how come some people are so thick-skulled? yet they can talk like they are some kind of -- what -- God? just who the fcuk do they think they are? for heavensake. i hope they turn to a mirror and take a look at themselves. i wish they can see what others see in them.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ps: (this is not related at all to what i wrote in paragraphs above). i shut my door when i go to sleep for reasons. first, the light from outside is not helping me sleep. second, i can hear every single sound coming from the kitchen when the door is open. every single sound. and it's not helping me sleep. third, i have my mosquito repellent on every night. it's not very effective with the door open. and the mosquitoes are definitely not helping me sleep. in fact i cant sleep just hearing the buzzing noise. it's not a hard thing to close the door. and you coming in and going out of my room is not helping me sleep if you keep leaving the door open. having to wake up and shut the door everytime you walk in and out of my room is so not helping me sleep. so if you work your brain some more, you would understand that i cannot sleep with the door left open. remember that everytime you have to walk in and out of the room.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-3469793321302270261?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/3469793321302270261/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=3469793321302270261&amp;isPopup=true' title='16 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3469793321302270261'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3469793321302270261'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/some-more.html' title='some more'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>16</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-4450408886374035436</id><published>2010-10-23T21:59:00.003+08:00</published><updated>2010-10-23T23:39:57.303+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='whining monki'/><title type='text'>furry sweethearts</title><content type='html'>there was this song i used to listen to when i was away from home. something about love alone is not enough. i remember the title and the singer, i just dont feel like telling.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;i guess now i understand why love alone is not enough. because i love my two fur balls very much, but am not able to provide much for them. i do feed them with whatever good food i can afford, but then i am not allowed to have them in the house. it gets cold during the night, sometimes i couldnt go to sleep without going out to check on them. everytime, it breaks my heart to have to leave them outside, sleeping on the old couch. they are loved, they deserved to have better. i wish i own the house, so i can have my young cats inside whenever they want to.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;those two are my sweethearts. i cant see them without wanting to baby-talk with them. [smile]. &lt;smile&gt;they are getting fat by day i even nicknamed them Three Kilo and Two Kilo, for obvious reason. but i cant have them on my bed at night, when i know it is cold outside. i cant let them in the house when it's downpouring. and cats that are loved are not suppose to stay outside the house. it breaks my heart.&lt;/smile&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;i let them stay in my room few nights ago. it was a cold night (because the air-conditioner in my room has just got serviced haha). and it was one of the best night i ever had. i was awaken up a few times to eni telling Garang to stop biting. i even got bitten myself. few times i heard noises from my cupboard, bet it was Garang being curious of the new environment.  never heard anything from Kuning though, as eni told me the next morning, Kuning was sound asleep on my work desk. garang did running around the room the whole night, often ending up stomping on my back. it did hurt a little, but the hurt is comforting having the familiar feeling of having cats around the house like when i was younger. i was woken up the next morning with trouble breathing. when i opened my eyes, all i could see was a blurry image of hazy dark brown with a hint of yellow here and there. Garang was laying across my neck. imagine having a three kilo of mass covered with fur on your neck. not the safest thing to do, but it surely bring a smile to my face. i am not a morning person, but that little suffocation i woke up to did cheer my morning. [smile again]&lt;smile&gt;.&lt;/smile&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;but then again, love alone is not enough. never. i have to be selfish to say this, but i want those cats to stay even when i cant provide for them anymore. they're sweet thing. people should see the way they are. perhaps than they will understand why it is easier for me to love my cats than most people.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-4450408886374035436?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/4450408886374035436/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=4450408886374035436&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4450408886374035436'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/4450408886374035436'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/furry-sweethearts.html' title='furry sweethearts'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-3050821628355388072</id><published>2010-10-23T00:02:00.003+08:00</published><updated>2010-10-23T00:13:54.122+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>keanehan</title><content type='html'>malam ni senyap sunyi. aku duduk dalam bilik ni, haram satu bunyi pun tak dengar dari ruang tamu. bila aku jenguk ruang tamu pukul 10 lebih tadi, ada empat tubuh bergelimpangan tengah tidur. macam mangsa banjir pulak dah aku tengok. agak pelik jugak kenapa semua orang tidur awal. termasuklah mamat.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;bila fikir-fikir balik, memang patut semua orang tidur awal malam ni.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;satunya, eli nak balik shah alam pagi-pagi esok. eni ikut. mamat lepas balik sekolah tadi terus pergi makan, tengah makan pun boleh tertidur. mesti dia penat betul (atau kenyang betul). ayah memang waktu tidur sebelum pukul 10. jadi tak adalah pelik sangat semua orang tidur awal malam ni. kalau aku tidur awal malam sabtu macam ni baru pelik.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;setelah agak puas hati, aku pun teruskan aktiviti malam sabtu aku, iaitu buang masa layan internet. tiba-tiba aku nampak sesuatu. remote astro. ada dalam bilik aku. kat atas katil, terselit kat bawah selimut. jadi, tak hairanlah semua orang tidur awal! walaupun lebih awal daripada yang biasa-biasa.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-3050821628355388072?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/3050821628355388072/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=3050821628355388072&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3050821628355388072'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3050821628355388072'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/keanehan.html' title='keanehan'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2131737630517874179</id><published>2010-10-22T00:03:00.003+08:00</published><updated>2010-10-22T00:36:29.595+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>tamat satu semester</title><content type='html'>&lt;div&gt;sedar tak sedar, habis satu semester aku mengajar. yang paling seronoknya, resume aku lepas ni dah ada work experience. harap-harap, PPD nak ambil aku kerja lepas ni. kontrak pun kontrak la. lama-lama boleh serap. agaknya.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tiba-tiba aku sedar, keyakinan diri berkadar langsung dengan pengalaman. (ok, mungkin semua orang tahu tentang tu). dan keyakinan diri turut berkadar langsung dengan jumlah wang yang kita ada dalam bank. betul. aku sendiri yang mengalami. tiba-tiba lepas dapat gaji, confidence level terus melonjak. sikap kedekut turut melonjak.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ye. aku kedekut sekarang. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;semester depan, aku masih akan mengajar matematik. tak tahu pelajar macam mana yang aku akan jumpa, siapa yang akan sama-sama mengajar dengan aku. cabaran ada di mana-mana, bila-bila masa. cuma bentuknya saja yang berbeza-beza. jadi nak kata semalam lagi senang daripada hari ni, tipulah kan. hari-hari sentiasa susah. cuma ada sesetengah perkara yang susah tu sebenarnya comforting. dan aku suka susahnya kerja aku sekarang. mungkin gaji tak seberapa, jawatan tak ada, KWSP pun tak ada. tapi puas hati bila dapat kongsi apa sedikit ilmu yang aku ada. mungkin, kerjaya cikgu-cikgu ni memang penyakit keturunan aku. kalau tak buat, rasa tak lengkap.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2131737630517874179?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2131737630517874179/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2131737630517874179&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2131737630517874179'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2131737630517874179'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/tamat-satu-semester.html' title='tamat satu semester'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-8029534588877177995</id><published>2010-10-19T08:49:00.001+08:00</published><updated>2010-10-19T09:02:57.188+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>Hattan ft. Dia Fadila - Tangisan Marhaenis</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div&gt;Bayang bayang khayal berteraskan iman terbang ke awan&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Lewat angan-angan mengintai di lembah rindu bermula&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Bukan hanya kata berperi, adat berbudi nak berbalas budi&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kalau merajuk cinta tak sudi mana lagi nak menumpang kasih&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ranting-ranting hasad tak menghambat langkah kau yang merdeka&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Pedih luka-luka kau jadikan lagu kisah hidup mu&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Moga menjadi cermin insan buat pedoman dalam perjalanan&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Guruh berdentum memanggil hujan isyarat ada petualang&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Seni perkara yang terpaling halus atas dunia&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Seni juga medan yang terutama mengasuh rindu&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Melentur jiwa hingga sempurna&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Biar nanti lalang yang bergoyang &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Terlihat kau angin tangis marhaenis&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kau dah faham tanpa kau menyusur air mata&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;susah nak faham lagu ni.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-8029534588877177995?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/8029534588877177995/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=8029534588877177995&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8029534588877177995'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/8029534588877177995'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/hattan-ft-dia-fadila-tangisan-marhaenis.html' title='Hattan ft. Dia Fadila - Tangisan Marhaenis'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-3663344566922567864</id><published>2010-10-17T19:03:00.005+08:00</published><updated>2010-10-17T20:25:18.449+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='whining monki'/><title type='text'>the weird feeling</title><content type='html'>something odd is beginning to happen. i dont know what yet. but i can feel it. either it's a good thing or a bad one, i cant tell. but i know an odd thing is coming my way.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;it all started with a little hope i clinging on to when i first started. not everyone can understand what i'm trying to say here, because i dont want to tell too much, but i hope there will be someone who knows and come to me to give a good advice. i am in need of a good advice now, that, i have to admit. because i have gone too long on my own, sometimes i even forget that i can be wrong too. yes, i am not necessarily right all the time.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;the kind of feeling i'm having right now is a little ambiguous, even to me.  sometimes i thought i feel scared. other times i thought i feel anxious. most of the times it is just so confusing. what certain is that it is getting awkward by day. i am starting to feel like maybe, i mean, just maybe, i had made the biggest mistake of my life. well. i thought there can be nothing worse than when i decided to study physics. right now i'm beginning to doubt that. perhaps there are things much worse than that. like these awkward feeling i'm having right now. perhaps, i &lt;i&gt;did&lt;/i&gt; make the worst mistake i can ever make. how do i make things right again?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;am i going to lose the battle this time? because i never see myself as a loser. even when life gets the worst of me, i never see myself as a loser, because i know i always gain something from every battle i lost. but this now doesnt feel like gaining anything. i feel bad, without knowing why.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;i think maybe i should go back to the person i was before. the one who doesnt let other people into her life. the girl who is always on her own. that should do me good. because i have trust issue. i might look like any other girl, but for what i know, i dont trust a soul in this world.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;not even myself sometimes.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;anyways. this awkward, weird feeling; i have to stand them. for as long as i have too. because i dont know what would happen if i dont. would i run and hide? would i explode? would i break down and cry? or maybe i would just stop caring and start numbing. i dont know. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;the most i can do right now is pray. pray that things wouldnt go wrong. pray that this is just some false alert i'm getting. pray that i wouldnt hurt as bad when this -- i dont know -- weird thing finally happen. i can sense disaster. not a physical one, but more like an emotional disaster. maybe i was wrong all along. who knows? and right now, who cares?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;well. not me.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-3663344566922567864?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/3663344566922567864/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=3663344566922567864&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3663344566922567864'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3663344566922567864'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/weird-feeling.html' title='the weird feeling'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-1656139648920109473</id><published>2010-10-16T00:20:00.003+08:00</published><updated>2010-10-16T09:42:24.084+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>buah hati</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_Iv_5iTZAgIc/TLkCe1y06pI/AAAAAAAAAUk/e9zpGXcbRLg/s1600/P1000093.JPG"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_Iv_5iTZAgIc/TLkCe1y06pI/AAAAAAAAAUk/e9zpGXcbRLg/s320/P1000093.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5528452746433587858" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Si Kuning&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_Iv_5iTZAgIc/TLiCug2e8fI/AAAAAAAAAUU/vrcu_Tjvb0I/s1600/P1000105.JPG"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_Iv_5iTZAgIc/TLiCug2e8fI/AAAAAAAAAUU/vrcu_Tjvb0I/s320/P1000105.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5528312278201332210" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Si Garang&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-1656139648920109473?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/1656139648920109473/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=1656139648920109473&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1656139648920109473'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1656139648920109473'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/buah-hati.html' title='buah hati'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_Iv_5iTZAgIc/TLkCe1y06pI/AAAAAAAAAUk/e9zpGXcbRLg/s72-c/P1000093.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-701091412187197846</id><published>2010-10-15T13:19:00.004+08:00</published><updated>2010-10-15T22:20:45.024+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='whining monki'/><title type='text'>snapped</title><content type='html'>&lt;div&gt;sometimes when we hold something in for too long, we'll end up letting it all out at once. usually not in a good way. that's what happened to me this morning. i snapped in my class.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;even since the starting of the semester i've been annoyed at the noise made by some students. i let that go. until today. because basically, i was trying to discuss with them some of the things that would be asked in the final examination. and some students kept talking a little too loudly and i had to keep repeating myself a few times. which made me feel like a total idiot in front of the class. and the student at the back were still talking even after i warned them. and that was it. i snapped.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;i feel bad after that, like, for the whole day. because i was being unfair to other students who didnt do any wrong. i still plan to teach them how to write proper answer during examination. but i hope those who are not serious about getting a good grade would not bother to come. if they do, they'll end up disturbing the class. i am talking about a class of 52 students here. some of them are very determine to get a good grade and i am concern about helping them the best way i can. there are more than enough distraction in the class, i dont need them to add to the problem.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;but then again, i still think i shouldnt have snapped like that. it's a hard thing for me to keep my cool. because, well, i &lt;i&gt;am&lt;/i&gt; hot-tempered. it's just that my students dont know that yet. maybe soon they will.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-701091412187197846?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/701091412187197846/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=701091412187197846&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/701091412187197846'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/701091412187197846'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/snapped.html' title='snapped'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-1251543600989013420</id><published>2010-10-13T00:16:00.004+08:00</published><updated>2010-10-13T01:08:28.147+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='discussion'/><title type='text'>teladan</title><content type='html'>kadang-kadang, kepuasan datang dalam bentuk yang paling tak disangkakan. seperti menepuk nyamuk. aku baru je tepuk seekor nyamuk. lagi berekor-ekor berjaya meloloskan diri.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kadang-kadang, bahaya datang dalam bentuk yang tak disangka-sangka. seperti seekor nyamuk. cuma seminggu je jangka hayat seekor nyamuk. tapi cuma seekor nyamuk  sudah cukup untuk sebarkan macam-macam jenis penyakit.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kadang-kadang, kesedaran timbul daripada perkara yang tak disangka-sangka. seperti perasaan puas hati selepas menepuk seekor nyamuk. buat kita tersedar, adakah kita semakin kejam? atau kita semakin sedar? atau. kita cuma makin &lt;i&gt;kiasu&lt;/i&gt;?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kadang-kadang, perkara-perkara kecil -- seperti menepuk seekor nyamuk, berasa puas hati dan mengalami kesedaran -- perkara-perkara kecil seperti ini yang banyak menimbulkan persoalan-persoalan kecil yang besar maknanya.  tapi tak semua soalan boleh kita cari jawapannya. macam digigit oleh seekor nyamuk. tak tahu dijangkiti penyakit atau tak. sebab kadang-kadang, kita cuma mampu tunggu masa yang tentukan.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-1251543600989013420?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/1251543600989013420/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=1251543600989013420&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1251543600989013420'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1251543600989013420'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/dari-seekor-nyamuk.html' title='teladan'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7090709768604719505</id><published>2010-10-10T23:15:00.003+08:00</published><updated>2010-10-10T23:20:54.696+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>fact</title><content type='html'>it's hard to write a post when you are grading papers.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;i am grading papers right now.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7090709768604719505?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7090709768604719505/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7090709768604719505&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7090709768604719505'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7090709768604719505'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/reality.html' title='fact'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-7052577823315727366</id><published>2010-10-09T03:12:00.002+08:00</published><updated>2010-10-09T03:24:23.664+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>why i love friday</title><content type='html'>because i can sleep late, very late, or even stay the whole night up doing all the nothing i want, without having to wake up early the next day. friday night is the only time that i dont think about grading papers, writing reports, revising or other work-related things. i even ignore any unnecessary emails and cut down my facebook activity to a minima. friday night is surely my private time alone. i can play games, read stories, write something or even just lying around doing exactly nothing. i just love friday.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-7052577823315727366?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/7052577823315727366/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=7052577823315727366&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7052577823315727366'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/7052577823315727366'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/why-i-love-friday.html' title='why i love friday'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2579998851936091812</id><published>2010-10-04T11:07:00.002+08:00</published><updated>2010-10-04T11:13:27.525+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>dugaan</title><content type='html'>susah nak ulangkaji bila jiran belakang rumah asyik pasang lagu kuat-kuat tiap-tiap malam. jiran sebelah rumah pulak buat renovation, drilling dari pagi sampai petang tiap-tiap hari. termasuklah hari ahad. perut pulak sentiasa lapar. mata pulak sentiasa mengantuk. kaki dan badan pulak sentiasa sakit-sakit. hati pulak sentiasa bengang. hari pulak sentiasa panas. kerja pulak sentiasa bertambah. masa pulak semakin suntuk. tv pulak semakin menarik.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;susah nak belajar kalau terus macam ni.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2579998851936091812?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2579998851936091812/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2579998851936091812&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2579998851936091812'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2579998851936091812'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/dugaan.html' title='dugaan'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-1198241561799960802</id><published>2010-10-03T15:51:00.001+08:00</published><updated>2010-10-03T15:53:01.456+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>hari ini</title><content type='html'>belum ada apa-apa jadi.&lt;div&gt;itu je.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-1198241561799960802?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/1198241561799960802/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=1198241561799960802&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1198241561799960802'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/1198241561799960802'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/hari-ini.html' title='hari ini'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-6722993817747131520</id><published>2010-10-02T08:59:00.005+08:00</published><updated>2010-10-02T09:51:50.144+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='whining monki'/><title type='text'>tak kisah.</title><content type='html'>ada satu kenyataan student aku, buat aku geram. tapi aku gelakkan aje, sebab student tu nampak sangat tak matang. add lecturer sendiri kat facebook, lepas tu tulis status tentang subjek. sendiri yang dapat bad impression. student-student lain yang komen pun sama. macam la aku tak kenal diorang siapa. so apa aku buat? habis test semalam aku terus semak kertas diorang. tak ada la impressive sangat. biasa-biasa je.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;mungkin diorang rasa kelakar sebab aku banyak guna bahasa melayu dalam kelas. biasalah budak-budak, diorang ingat kalau cakap bahasa inggeris tu super pandai la. jadi aku gelakkan diorang lagi sekali. sebab diorang tahu istilah bahasa inggeris, tapi aku tahu istilah bahasa inggeris &lt;i&gt;dan&lt;/i&gt; bahasa melayu. sebab diorang cuma tahu istilah, masalah matematiknya tak boleh selesaikan pun. sebab diorang cuma tahu istilah, tapi bila bagi soalan dalam ayat bahasa inggeris, masing-masing tak faham. cuma sebab aku tak mengajar dalam bahasa inggeris, tak bermaksud aku tak pandai bahasa inggeris. jadi aku rasa nak gelakkan diorang banyak-banyak kali, cuma sebab diorang rasa bahasa melayu tu kelakar. aku rasa diorang lagi kelakar.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tak semua student aku macam ni. beberapa orang je. beberapa orang yang kurang merendah diri. itulah. diorang tak tahu, survival kat dalam bidang akademik bukan tentang jawab soalan peperiksaan je. bukan tentang buat assignment, jawab ujian, hantar laporan saja. ada banyak lagi daripada tu. lagipun, kita belajar sampai masuk universiti bukan sekadar nak belajar akademik je, kita nak belajar bergaul dengan masyarakat jugak. nak belajar berurusan dengan pihak atasan. nak bersedia untuk kerja. belajar bawa diri.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tapi, suka hatilah diorang nak fikir apa. diorang tak tahu berapa banyak gaji aku dapat setiap kali aku mengajar diorang. lima tahun lagi, bila diorang berada pada umur aku sekarang, belum tentu diorang dapat capai apa yang aku dah capai pada umur yang sama. diorang malas belajar ke, tak serius ke, itu masalah diorang. aku tanda kertas ikut skema jawapan, jadi bukan aku sengaja gagalkan diorang. diorang yang gagalkan diri sendiri. aku cuma ambil berat pada student-student yang ambil berat tentang pelajaran diorang. sebab aku faham, ada student yang rajin belajar, rajin buat latihan, tekun dengar dalam kelas, tapi masih tak dapat skor dalam peperiksaan. mungkin diorang dah tersalah pilih bidang. jadi, student-student macam ni yang aku kisah. student yang rasa dah pandai sangat tu, buku ada, sila lah belajar sendiri. bukannya korang nak belajar dengan saya pun kan? &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;saya tak kisah.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-6722993817747131520?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/6722993817747131520/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=6722993817747131520&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6722993817747131520'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6722993817747131520'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/10/tak-kisah.html' title='tak kisah.'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-2945802987601388583</id><published>2010-09-27T20:35:00.003+08:00</published><updated>2010-09-27T20:59:09.425+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>sangat penat</title><content type='html'>jadual hari ni sangat memenatkan. pagi-pagi bangun sebelum subuh sebab tak boleh tidur. sebabnya pukul 9 am ada interview. kalau kata pukul 9 am maknanya pukul 10 am baru mula. aku pulak tergolong antara orang-orang yang terkebelakang, pukul 12 tengahari bari masuk bilik interview. pukul 1 pm baru habis interview.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;pergi makan dan beli buku kat popular, gitu-gini dah pukul 2.45 pm. pukul 4 pm ada kelas ganti. hari hujan pula, student sampai kelas lambat. pukul 4.30 pm baru kelas mula. habis pukul 6.30 pm. minta maaf la kat idris, samad n fareed. harap-harap diorang sempat balik sembahyang asar.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;lepas kelas pergi makan kat jentayu. balik makan sampai rumah dah pukul 8 pm. aku kena ulangkaji nak mengajar untuk malam esok. tapi sangatlah tak larat ni. dengan tak cukup tidur sejak seminggu lepas. rasa macam nak demam. boleh tak aku nak tidur sekejap? tapi aku takut tak bangun pulak nanti. atau kalau bangun pun, tak ada mood nak ulangkaji. entah.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;esok pun jadual padat. tapi apa boleh buat.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-2945802987601388583?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/2945802987601388583/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=2945802987601388583&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2945802987601388583'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/2945802987601388583'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/09/sangat-penat.html' title='sangat penat'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-3461651623370394986</id><published>2010-09-26T16:00:00.004+08:00</published><updated>2010-09-26T20:18:39.022+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='song'/><title type='text'>Chris Stills - When The Pain Dies Down</title><content type='html'>i first hear this song this morning. it was played at the end of &lt;i&gt;Bones: The Hero In The Hold &lt;/i&gt;episode. it was one of the series' best episodes. Corporal Parker was an amazing character. he died in war, but somehow (i dont know how because i missed the earlier part of the episode) Booth was stuck with the ghost of Corporal Parker in an old ship, and only have six hours before the ship will be sunk. at the very end of the episode Booth and Brennen visited a military cemetary. Booth went to meet Parker's girlfriend, and as he did so, the ghost of Parker walked pass by Brennen saying, "A good day to be alive." this was when the song was played. just then Booth turned to see the ghost standing just behind Brennen. he waved to Parker, only Brennen thought Booth was waving to her and so she waved back to him. Corporal Parker just smiled and walked away.&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;It's a change that reaches down and suddenly lifts you,&lt;br /&gt;At the end of a rainy day when you sat alone and cried.&lt;br /&gt;It's a sign that lets you know there is a life awaiting,&lt;br /&gt;The day you make your peace with the love in you that died.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When the pain dies down and the dam becomes a river.&lt;br /&gt;The fire burns out under the rain.&lt;br /&gt;Can you feel it now? It's gone from you forever.&lt;br /&gt;Fading out under the rain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Like a train that takes its time pulling out of the station.&lt;br /&gt;It's a dream that comforts you in the middle of the night.&lt;br /&gt;It's a song that carries you to a better emotion.&lt;br /&gt;And now, now you know it's going to be alright.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When the pain dies down and the dam becomes a river.&lt;br /&gt;The fire burns out under the rain.&lt;br /&gt;Can you hear me now? A simple conversation&lt;br /&gt;Fading out under the rain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The past is there behind you and nothing is forever.&lt;br /&gt;Dancing on the river again&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When the pain dies down And the dam becomes a river.&lt;br /&gt;The fire burns out under the rain&lt;br /&gt;Can you feel it now? It's gone from you forever&lt;br /&gt;Fading out turning away.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When the pain dies down....&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-3461651623370394986?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/3461651623370394986/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=3461651623370394986&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3461651623370394986'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3461651623370394986'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/09/chris-stills-when-pain-dies-down.html' title='Chris Stills - When The Pain Dies Down'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-371282678945491570</id><published>2010-09-26T00:12:00.004+08:00</published><updated>2010-09-26T02:25:35.370+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='poem'/><title type='text'>The Birds Chronicles - Part 3</title><content type='html'>&lt;blockquote&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;i&gt;*a poem by a cousin, and a real friend&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;br /&gt;True Wish/Bind&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;When I asked you to go away&lt;br /&gt;Doesn't mean I don't wish for you to stay&lt;br /&gt;For sometimes I forgot&lt;br /&gt;You own a pair of wings&lt;br /&gt;Your innocent wings&lt;br /&gt;They wish for more than me&lt;br /&gt;Don't you see?&lt;br /&gt;That its hard for me&lt;br /&gt;To come back to reality&lt;br /&gt;When I was captivated&lt;br /&gt;By your three words&lt;br /&gt;I lost in your sea&lt;br /&gt;I looked through your eyes&lt;br /&gt;But they were&lt;br /&gt;Not for me&lt;br /&gt;Cause in your heart&lt;br /&gt;You adore her so&lt;br /&gt;You belong to the sky&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under the blue moon&lt;br /&gt;I promise to myself&lt;br /&gt;I will break this chain&lt;br /&gt;Even if the key is broken&lt;br /&gt;I will break through&lt;br /&gt;Though I will bleed&lt;br /&gt;Surely&lt;br /&gt;I will be free&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;O God,&lt;br /&gt;Take this heart of mine&lt;br /&gt;Replace it&lt;br /&gt;With another kind&lt;br /&gt;So I wouldn't lose&lt;br /&gt;To another bind.&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-371282678945491570?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/371282678945491570/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=371282678945491570&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/371282678945491570'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/371282678945491570'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/09/birds-chronicles-part-3.html' title='The Birds Chronicles - Part 3'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-5582706181151365004</id><published>2010-09-25T10:18:00.005+08:00</published><updated>2010-09-25T10:22:36.243+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>selamat pergi, anak kucing</title><content type='html'>mak kucing aku tinggalkan anak dia yang baru 2 minggu lahir, minggu lepas. seminggu aku jaga anak kucing tu. aku suapkan air, bagi dia rasa makanan. mandikan. tapi mungkin aku jaga tak cukup baik. sekarang, betul-betul sekarang, anak kucing ada kat luar, tengah nazak. aku temankan sekejap tadi. tapi akhirnya tak sampai hati nak tengok. biarlah cepat dia mati, sebab aku sendiri tak sanggup tengok dia sakit macam ni.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;kepada mak kucing: sampai hati kau.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-5582706181151365004?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/5582706181151365004/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=5582706181151365004&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5582706181151365004'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/5582706181151365004'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/09/selamat-pergi-anak-kucing.html' title='selamat pergi, anak kucing'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-6956855710155924842</id><published>2010-09-24T22:38:00.005+08:00</published><updated>2010-10-18T23:56:51.612+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>student oh!</title><content type='html'>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;yang seorang tu sebaya aku.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;seorang lagi dah pakai cincin nampaknya.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;seorang lagi tua setahun dari aku.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;seorang lagi dah kahwin.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div&gt;aku? jadi segan-segan pulak dalam kelas.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-6956855710155924842?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/6956855710155924842/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=6956855710155924842&amp;isPopup=true' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6956855710155924842'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6956855710155924842'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/09/student-oh.html' title='student oh!'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-224091116804089446</id><published>2010-09-24T21:32:00.004+08:00</published><updated>2010-09-24T21:34:41.516+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><title type='text'>fake</title><content type='html'>after my last post, i cannot find anything to post here. i dont even feel like writing anything. because everytime i log in, i kept reading my previous post.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;and i feel so fake.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-224091116804089446?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/224091116804089446/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=224091116804089446&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/224091116804089446'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/224091116804089446'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/09/fake.html' title='fake'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-3054722154469245881</id><published>2010-09-17T17:54:00.003+08:00</published><updated>2010-09-17T19:00:42.831+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='discussion'/><title type='text'>optimistic</title><content type='html'>&lt;p&gt;maybe i should end my every post with a little smiley. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;things might happen the way i dont want them to. and people might not treat me like i want them to. and i may not get few things i really want in my life, no matter how much i try. but in the end, i have roof above my head to shelter me from the sun and storm. i have food to eat. i have cats that love me despite the many times i failed them. i have a a house to come home to after work.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;though the roof and the food and even the cats are not actually mine. and the house is not actually a home. there is still no reason to be frowning at life. i should be grateful, that at least i am still awake and breathing. so here's to my first little smiley. and here's to the uncertain period of time i might hang on to this optimism. here's to life, of mine, of yours and everyone else's.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;:)&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-3054722154469245881?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/3054722154469245881/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=3054722154469245881&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3054722154469245881'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/3054722154469245881'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/09/optimistic.html' title='optimistic'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-414936717964779313</id><published>2010-09-16T21:57:00.002+08:00</published><updated>2010-09-16T22:08:31.906+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='whining monki'/><title type='text'>harapan</title><content type='html'>&lt;p&gt;besar harapan aku waktu aku keluar rumah tengahari tadi.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;aku balik hampa.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-414936717964779313?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/414936717964779313/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=414936717964779313&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/414936717964779313'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/414936717964779313'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/09/harapan.html' title='harapan'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3616855514430016125.post-6764535221214557456</id><published>2010-09-14T23:44:00.006+08:00</published><updated>2010-09-15T01:25:58.700+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='my story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='whining monki'/><title type='text'>always about you</title><content type='html'>&lt;p&gt;you did it again.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;i was at your face, literally at your face, talking to you. but you just shut me off. and totally divert the conversation towards the tv. you did that before, and you did it again today. &lt;em&gt;buat aku rasa macam sampah&lt;/em&gt;. you really like making me feel like that, dont you? yeah. i guess you do. because even as i write this, i know you dont have any intention to spend any of your valuable time reading this. because you always have better things to do. better people to meet. better places to go. you just dont bother to try to know me better. i dont think you even care to know me better. because it's always about you. you and your valuable time. you and your priceless self. just who am i to think you would want to care about me?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;to those who think ignorance is really bliss, i hope one day you would know how it feels like to be ignored by person you really care. nothing personal. it's just that experience is a better teacher. once you know the feeling, i can guarantee you that you would never want to intentionally ignore other people. dont get me wrong, take my words as an advice instead. because i dont want you to realize it once it's too late. because then, you could never undo your ignorance. and you could never get away from your remorse.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;also i hate to say that i told you so.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;back to the story. you never say sorry everytime you realize that you ignored me. and you never try to course the conversation back to my topic of interest. all you did is continue ignoring me, pretending that nothing happened. and continue with your tv talks. i know you dont need me, there's always somebody else you can turn to whenever you need somebody. i am just someone to fill the hole whenever other people are not available. that's just who i am to you. i know all this, i realized it long time ago. i am smart, i know what's going on around me. but i am stupid enough to let you do this to me again and again. because i still want to believe that you care. i guess there's no doubt now that you dont.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;if i work really, really hard, perhaps one day i would be able to invent an intelligent tv. one that can communicate with you. that can recognize people and memorize conversation. one that gives advice and respond to emotions. that way you dont have to talk to me anymore, you can always talk to your tv. and i can admit that you just dont care. and i can have my own intelligent tv, and talk and converse and communicate with it, just like what i need from you.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;everyday could be our last day together. one day we might walk out the door never to return again. we might hang up on a phone call not realizing that it is our last chance to say goodbye. and i dont want any of us to have to live the rest of our lives not being able to forget the last words we say to each other. just because we are being ignorant.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3616855514430016125-6764535221214557456?l=monkibizniz.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://monkibizniz.blogspot.com/feeds/6764535221214557456/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3616855514430016125&amp;postID=6764535221214557456&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6764535221214557456'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3616855514430016125/posts/default/6764535221214557456'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://monkibizniz.blogspot.com/2010/09/always-about-you.html' title='always about you'/><author><name>rehan who</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='20' src='http://1.bp.blogspot.com/-2aOp8b7F180/TYMkBWueYRI/AAAAAAAAAVY/aqCVRlJiKQc/s220/feels%2Bold.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
